Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
RIDD ARVISAN SOM DANSVISA.
gar och vid högtidliga tillfållen, och alltid voro dansarna
beledsagade af sång, aldrig af instrumentalmusik J5).
Hvad som härvid i första rummet fäster vår
uppmärksamhet, är att den historiska kämpavisan begagnats
som dansvisa, ett bruk, som utan tvifvel kolonisterna fört
med sig från hemlandet. Arvidsson vill deraf sluta, att
dansleken skulle hafva sitt ursprung långt upp i
hednatiden. Antagande, att ile mythiska Eddasångerna varit
begagnade vid gudstjensten och att de dervid afsjöugos
och framställdes i någon art dramatisk dans, förmodar
han, att den deraf uppkomna vana att i sång och
handling utföra den episka diktens innehåll bibehållit sig. då
riddarpoesierna efterträdt Eddasångernas mythiska
tonarter, så att dessa på grund af gammalt bruk blifvit ej blott
af sjungna, utan äfven beledsagade med någon mimisk
dans 26). Härmed må nu förhålla sig huru som helst,
säkert är, att man kan uppvisa ett musikaliskt
sammanhang emellan Eddasångerna och riddarvisorna. "Sangens
ældste Ledsagelse var Dands," yttrar N. M. Petersen om
riddarvisan, "derfra udgaar dens ensformige Rythme, den
simple Melodie og de stærkt fremliævede Taktslag, den
simple Vexling af Nedslag och Opslag.. Den ældgamle
ecldiske Sangvis gaar aabenbar igjen i Maalfylding og
Strofens ensformige, men dobbeltartede Byggning, der
sva-rer til det otteleddede og sexleddede Fornyrdarlag; hvortil
ingen andre Udvidelser föjes, end Gjentagelsen af enkelte
Ord eller Omkvæd, der staae i Förbindning med Vendingen
i Dandsen" ").
Har sålunda kämpavisans afsjungaiide varit i hela
norden af gammalt beledsagad af dans, så återstår att
skaffa oss kännedom om beskaffenheten af denna dans.
Äfven härom lemna Färödansarna de bästa upplysnin-
55) Lyngbye s. o. Fortale s. VI. VII, der Lucas Debes"Færoa
referata" (Kjöbenhavn 1673) citeras. Se vidare Inledningen s. 8.
— JC) Arvidsson s. o. Företal, s. VII. — »’) N. M. Petersen,
"Bidrag til den Danske Literaturs Historie" (Kjöbenhavn 1853). Dell.
s. 177.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
