Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OMQVÄDETS BETYDELSE I DANSVISAN.
17
garna. De beskrifvas af Lyngbye på följande sätt: "Än
ar en, än en annan försångare, och alla, som kunna sjunga,
instämma åtminstone i omqvädet. Dansen består deri, att
män och qvinnor hålla hvarandra i händerna och göra
tre taktmässiga steg framåt eller åt sidan och antingen
balancera litet eller blifva stående stilla några ögonblick.
Sången afser ej blott att som dansmusik ordna stegen,
utan tillika att genom sitt innehåll väcka vissa känslor.
Man kan märka af de dansandes beteende, att de icke äro
likgiltiga för det, som sången innehåller, utan genom sina
miner och åtbörder göra de sig omak att uttrycka sångens
växlande innehåll. Detta gifver dansen, oaktadt dess enfor
mighet, så mycket intresse, att både gamla och unga
fortfara med den flera aftnar i rad, nästan utan något
uppehåll" 28). Ungefär så måste dansen hafva utförts i Sverige
under medeltiden. Den har halt en utpreglad mimisk
karakter. Visan har sjungits af fördansarne och de öfriga
instämt i omqvädet. Omqvädets enkla ord och den
rythm-iska rörelsen, som beledsagat dess afsjungande, hafva
varit uttrycket för den allmänna stämningen, den
grundkänsla, på hvilken bela visans innehåll kunnat återföras.
Ty ej må man fatta omqvädet så, att skalden skulle
genom det åsyftat att göra visans stämning för sig lefvande,
— han lefver ju sjelf i denna stämning —, utan vill ban
genom det uttrycka den verkan visan åsyftar framkalla hos
åhörarne. "Derför," yttrar N. M. Petersen, "lægger ban
Omkvædet i deris Mund; og hele Visen med sit Omkvæd
gaar derved over fra at være en episk-lyrisk til en
epislc-lyrisk-dramatisk Digtning. Omkvædet svarer til Recitativet
i Kantaten og til Koret i den græske Tragedie"J9). I
huru nära samband omqvädet står till den mimiska
dansleken, synes äfven deraf, att de bland våra yngre
danslekar, i hvilka hufvudsaken är utförandet af det, som dansvisan
angifver, hafva nästan alla omqväde, och i några har om-
") Lyngbye, s. o. s. 8—9. — ") Petersen, s. o. I. s. 180.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
