- Project Runeberg -  Svenska Dramat intill slutet af sjuttonde århundradet /
20

(1864) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

DANSLEKENS MIMISKA UTFÖRANDE.

de båda älskande, och dessa utföra de i visan liggande
antydningar till mimisk framställning, såsom stråplockandet,
bäddningen ni. m. Här kan man sålunda säga, att en
rollfördelning egt rum; de båda hufvudpersonerna hafva
trädt ut ur deii reciterande körens leder ocli
åskådliggöra en handling genom dialog och åtbördsspel. Detta är
redan en mera utbildad form af dramatisk framställning
En tredje form, som bestått deruti, att man teatr alisk t
utfört en historisk visas innehåll i alla dess enskiltheter,
har kanske äfven i äldre tider varit i bruk, åtminstone
liar i ett enstaka fall ett sådant bruk fortlefvat ända in i
våra dagar. Geijer och Afzelius intyga, att den bekanta
visan "Herr Carl eller Klosterlifvet" ända in i början af
detta århundrade "ofta utfördes af ungdomen i
landsorterna som mimiskt skådespel"30). Dess innehåll ger också
anledning till ett rikare och mera utbildadt spel. Herr
Carls käresta har blifvit inspärrad i kloster, och bedröfvad
beder han sin fostermoder 0111 råd ocli hjelp för att få henne
ut. Hon råder herr Carl att ställa sig död och låta lägga
sig på bår. Han lyder rådet och båren föres till klostret.
Jungfrun ber sin fostermor att få gå in i vaktstugan och
se herr Carl på bår. Hon betraktar sorgset lians
krusade hår, hon lyftar upp svepningen för att för sista
gången se sin älskare, suckande:

"Ack! medan du här lefde
Du var allrakärestan min."

Men när de öfriga jungfrurna aflägsnat sig ur
vakt-stugan, och jungfrun är ensam med sin älskares lik,
springer denne upp, tager henne fatt ocli bortförer henne. De
qvarblifna nunnorna, som tro att en Guds ängel bortfört
deras syster, sjunga hvar för sig:

"Chriat* gif en sådan ängel
Komm’, tog båd’ mig och dig!"

30) Geijer och Afzelius, Svenska Folkvisor. I. s. 179.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:13:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svdramat/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free