Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 Alf DL. SKÅDESPELETS ÄMNEN.
Till denna krets, som innehåller hufvudämnena för
medeltidens drama, sluta sig de skådespel, hvilka behandla
Marias historia. Några af hennes lifs vigtigaste
tilldragelser, såsom bebådelsen och besöket hos Elisabeth, bilda
delar af de dramer, som framställa Jesu lif. Sjelfständiga
stycken har man i dem, -som behandla Marias
himmelsfärd 1S), äfvensom i några af den art stycken, som
gemenligen kallades "Marieklagan" ocli uttala den heliga modrens
sorg öfver sonens död. Dock äro de sednare stundom
förbundna med påskspelen och tjena än som inledning till
dessa, än bilda de såsom modrens klagan vid korsets fot
en del af sjelfva stycket. Som sjelfständigt stycke
utfördes Marieklagan oftast på långfredagen. Denna dag
firades i kyrkorna genom klagosånger öfver Kristi död, och
Marias förhållande till kyrkan gaf en lättfunnen anledning
att behandla dessa sånger som gudaniodrens klagan. An
äro dessa klagosånger växelsånger emellan Maria, Maria
Magdalena och Johannes, än äro de lyriska monologer.
I)e äro ganska talrika och förekomma både på latin ocli
tyska; den ryktbaraste latinska är den bekanta "Stabat
Mäter" ").
Äfven andra kyrkofester än dem, hvilka omedelbart
anslöto sig till den förstnämnda cykleu. firades med
skådespel. Man har skådespel, som uppfördes på Kristi
lekamens fest*’), och sådana, som behandlade något
enskilt söndagsevangelium, såsom det om Yttersta dagen l9). —
’") Mone meddelar t "Altteusche Schauspiele" ett sådant, hvilket
börjar med att apostlarna taga afsked med Maria for att gå ut att
lara och döpa, behandlar sedan Marias död, henues begrafning och
himmelsfärd samt slutar med Jerusalems förstöring. — ") Mone.
Schauspiele d. M. I. s. 27-30 samt s. 201 och 204. - ls) Kristi
lekamens fest stiftades 1264 till minne deraf, att en otrogen prest i
Bolsano genom blodsdroppar, som nedföllo från hostian, öfvertygades
om Kristi närvaro i altarets sakrament. Festen, som utbredde sig
öfver nästan alla länder i Europa, hörde till de mest betydande i
kristenheten och firades ej blott med glänsande processioner, utan
äfven med dramatiska spel. Mone har i "Altteutsche Schauspiele"
s. 143 meddelat ett "Frohnléiclinamns"-spel, hvilket dock
hufvudsakligen är ett dramatiskt samtal. — ,9) Ett dylikt finnes i Mo nes
Schauspiele d. M. I. s. 273.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
