Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skådespelens indelning och längd.
personalen.
79
digheten förbjöd att utföra inför åskådarnes ögon. såsom
den heliga Annas, den heliga Elisabeths eller Marias
barns-hörd 56), ehuru exempel förekommer att äfven dylika
scener hafva försiggått på skådebanan ä7).
Vid de större mysterierna började spelet kring kl. 7
om morgonen; vid middagen gjorde man en paus på två
timmar för att äta, och derefter började man ånyo;
stundom gjordes en ny paus emellan klockan 5 och 6 e. m.
för aftonmåltiden och derpå spelades till solnedgången;
gemenligen slöt man dock med aftonmåltiden. Så var
vanliga förhållandet både i Tyskland och Frankrike 58). Hann
man ej med stycket på en dag, så fortsatte man dermed
följande dagen; derföre indelades de stora mysterierna i
Journées, uti Spanien kallade Jornadas. i Tyskland
Tagenwerke, i Italien Tempi. Någon annan indelning
fanns icke. Sådana mysterier kunde ofta räcka hela
veckor. Ett i Bourges 1536 uppfördt drama, Les A c tes
des Apotrës, tarfvade 40 dagar att uppföras.
Styckenas ofantliga längd gjorde en stor personal
nödvändig. Med körer och statister kunde den stundom uppgå
till hundradetals personer. Passionsspelet i Frankfurt
1467 tarfvade 200 personer, samma spel 1498 var besatt
med 265 personer. Ett spel i Basel 1571 om konung Said
och herden David hade 100 talande och 500 stumma
personer 59). Skådespelarne utgjordes vanligen af lärjungarna
i kloster- och kyrko-skolorna eller af medlemmarna af de
andliga brödraskapen och af de olika borgerliga skråna;
men då en ovanlig mängd tarfvades, föranstaltade man
mångenstädes ett högtidligt tåg, livarvid under trumpetstötar
56) Jacque le Bibliophile, s. o. s. XI. - Ebert, a. o. s.
44, anför ur Jubinal, den heliga Genovevas mysterium, deri helgonets
moder straxt i styckets början befinner sig i födslosmärtör och
kastar sig klagande på marken; kammarjungfrun anmärker, att detta
är följderna af älskog, och lägger sig neder vid sidan af henne;
englarna i paradiset sjunga "Virginis proles" m. m. och kammarjungfrun
reser sig upp och framvisar ett svepebarn. — Mone, s. o. II.
s. 159. Ebert, s. o. s. 48. — iS) Schletterer, "Das deutsche
Singspiele." Augsburg 1863. s. 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
