Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
en marieki.agan frän 1300-tat.et.
vid korsets fot eller, såsom här, efter grafläggningen. En
hög lyrisk flygt, ett djupt och rörande patos utmärker
vanligen dessa klagosånger, hvilka, som vi ofvan nämntoS),
dels inflickades i passionsspelen och sålunda bildade delar
af ett dramatiskt helt, dels utgjorde sjelfständiga lyriska
sånger. Af sednare slaget är den Marieklagan, hvaraf
ofvanstående bildar en utbruten del. Den synes nemligen
utgöra ett stycke ur en af Mone meddelad dikt, kallad
"der Spiegel," en i trettonde århundradet bruklig
benämning för praktiska skrifter, hvarföre också bönböcker blefvo
så benämnda31). Mone antager, att författaren varit en
lekman och anser sig icke kunna tillerkänna dikten högre
ålder iin medlet af 1200-talet, hvilket också
öfverensstämmer med Liljegrens åsigt, att den svenska
run-öfversätt-ningen är att hänföra till tiden omkring 1300. Den tyska
dikten har 1218 versar, ocli af versarna 335—585 synes
vår Marieklagan vara en fri och betydligt sammandragen
öfversättning. Man jemföre som exempel v. 18—23 i den
svenska dikten med följande 10 versar ur "der Spiegel."
"Do waren bi mir vrouwen
güt
den tet vil we min swärer müt,
355. min swestern sahen anoh die
not
si weinten, alz in ware tot,
ir eingebornez liebez kint
so vil was ir min kint gemint
in den nöten was aucli da
360. Maria Magdalena,
der uugehebe was also groz
daz si von träben nider vloz
an weinem was nieman
ge-lich
Marien, so vil bitterlich
365. weinte si von herzen vil
gelegen was ir vröuden spil
doch was mir viir si alle we
da von miiseich weinen me."
Om vår Marieklagans -tyska ursprung kan icke tvifvel
uppstå; men man kan ifrågasätta 33), om den just af denna
20) Se ofvan s. 58. — *’) Mone, "Schauspiele des Mittelalters."
I. s. 204 o. följ. — as) Prof. Fredr. Hammerich, hvilken förf.
mundtligen meddelade sin åsigt, att den svenska sången var en fri
öfversättning af "Der Spiegel,’’ har i ett tilläggsblad till sitt arbete
"Den Hellige Birgitta" omnämnt detta förhållande, men med tillägg,
att det svenska stycket icke kan kallas en öfversättning, emedan det
har betydliga egendomligheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
