Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"ex syndares omvändelse."
for bennos skull vill gifva syndare lön i himmelrike, allenast de ropa
och bedja till lienne; men då Maria ej vill låta beveka sig, drager
han sin "hvassa knif för att genomborra sig och så låta djefvulen
taga själen. Men då stiger Maria fram, afvänder hans hand och
lofvar att stå honom när infor domaren och hjelpa honom, liksom hon
förut hjelpt många usla. Yratislaus blir glad och tackar henne, och
tillsammans träda de inför Sonen. Maria förer syndarens talan, men
domaren (Sonen) uppräknar alla Vratislai synder. Maria erkänner
rigtigheten af Sonens ord, men beder det oaktadt om nåd; Sonen är
obeveklig ocli uppräknar allt hvad ban gjort för syndaren, men
hvilket denne föraktat. På gråter Maria, besvär Sonen vid hans hårda
död ocli utbrister:
"see ok skoda mina bender
som tik hiölda bada j sender
ok häfde opta möda for tik
min käre son thu bör nw mik
thetta är thz bryst, thu wider laa
(ha jak tik först j werldena saa
mz glädi jak tik i werlden födde
ok opta jak mik fore tik mödde
jak lagde tik opta j warma lög
här ärw the spena thu af sög" m. m.
Nu förbarmar sig domaren och friar syndaren från helvetets
pina. Maria tackar honom, beder Yratislaus uppstå, förkunnar
honom nåden och tillägger:
"et got rad tha radlier jak tik
ä hwar tu är thu thiäna mik
tha skal tu medli mik j himerike bo
ok ewerdeliga liffwa medh roo."
Yratislaus tackar, ocli både ban ocli epilogen uppmana att anropa
och åkalla Maria.
Huru kort iletta stycke än är, innehåller det dock många
omtagningar. Jernfördt med det förra synes det matt;
men höjer sig dock delvis till ett kraftigare uttryck af
känslan samt uppbäres i allmänhet af en öfvertygelseus
värma, som ej kunnat undgå att meddela sig den i samma
uppfattningssätt fångne läsaren eller åskådaren. Omöjligt
är icke att det blifvit uppfördt, men lika sannolikt tyckes
vara att det blott tjenat som andaktsläsning; ocli i förra
fallet, hur enkel och torftig liar icke en sådan
föreställning varit, jemförd med de händelserika omväxlande
mysterierna med deras stora skådespelarpersonal! — Att
stycket är en öfversättning från latinet är allt för troligt; men
dess original kunna vi icke uppgifva.
Början till ett drama från slutet af medeltiden hafva
vi uti ett kort fragment, befintligt i ett af M. L. Aschanei
ü
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
