Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"beuai.."
115
liga författaren. Den dramatiska bearbetningen tillhör
slutet af lfv.de eller början af 16:de seklet, emedan det
var vid denna tid som mysterierna upptogo moraliteternas
juridiska processform. Af någon sådan dramatisk
bearbetning är viil vårt fragment en tillernad öfversättning,
så vidt maii ej vill antaga, att den svenska författaren pä
egen hand vågat sig på en dramatisering af det så
omtyckta ämnet 27).
Wieselgren anför ännu ett stycke, hvilket enligt hans
åsigt hör till vårt medeltidsdrama, nemligen "Aff huru
själ in o c kr o p pin tlirätto;" men detta är en från
latinet öfversatt episk didaktisk dikt och ej någon
dramatisk, ja har icke ens dialogform 28).
Det återstår att tillse, om dramatiska förlustelser af
komisk art varit under medeltiden hos oss brukliga.
sl) Klemming, Två outgifna Svenska Mysterier. Stockholm
1864. I "Peder Syvs Danske Boglade" (Suhms "Samlinger til den
Danske Historie." 1. 1!. s. 91.) finnes innehållet af denna "Trætte"
angifvet. Wieselgren liar (Sv. Sk. L. II. s. 503) meddelat
innehållet efter Peder Syv, men i vanstäldt skick; så gör lian Moses,
Salomon, Joseph, Virgilius, Aristoteles och Hippokrates till domare, oaktadt
de tre sednare blott äro vittnen, Moses advokat, samt blott Salomo
och Joseph domare. Jfr Kehrein, Die dramatische Poesie der
Deutschen. 1. s. 62. Mone, Schausp. d. M. II. s. 24 -25.
Ger-vinus, Gesch. d. deut. Dicht. 11. s. 238. — ’") Hammarsköld,Sv.
With., s. 23, omnämner det och meddelar ett utdrag. Wieselgren,
som ej sett, den svenska texten, utan endast den danska, omtryckt i
Xy D.insk Mag. B. II., liar låtit, narra sig att tro på dess dialogiska
form af de på flera ställen förekommande orden: "Kroppen svarade"
eller "Själen svarade igen till kroppen." Men om man genomläser
stycket finner nian lätt att dessa ord äro tillsatser af någon
afskrifvare och ej höra till den ursprungliga texten, ty denna är
berättande, såsom synes af följande exempel:
kroppen
græd oc lod saa ynkelig
siden sporde lian, hwad thet war m. m.
Sielen swarede attlier saa
wær wiss ieg wil ei lenger staa.
Redan Rydquist (s. o. s. 228), som läst den svenska texten,
yttrar, att den "ej är uppställd i samtal." Denna text är sedan
utgifven i disputationsform af J. H. Schröder. 1842,med titel:
"Con-tentio inter animam et. eorpus-"
8*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
