Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f xstlaostlpptåo.
129
stån. men blef sedan användt om bela karnavalstiden.
hvilken. från att omfatta de tre sista dagarna före fastetiden,
sedermera utsträcktes och stundom räknades ända från
trettondedagen. Om beskaffenheten af de upptåg, med
hvilka fastlagen i Sverige firades, kan man få en
föreställning deraf, att sjelfva ordet Fastlagen kring
reformationstiden blifvit liktydigt med gäckeri och hån. I Westerås
Recess 1527 heter det, att konungen fruktade, att "slign
fastelagen företoges med honom, som med mongom
andrum skedt är," och på ett annat ställe, att konungen hellre
ville lemna spiran, "enu att man skall tagha sig nogon ny
fastelagen för med 1101111111." Laurentius Petri kallar
katolska messan "en fåfäng och olempeligli Fastelaven,"
ocli brödren Olaus klagar, att af gudstjensten blifvit "fögho
better än en fastelaghèn," samt berättar, huruledes
Luther bestraffade det ofoget, att tiggaremunkar
missbruka Maricbilderna och "löpa om landet medh i
faste-1 a gli ens wijs" *’). Lybeckaren W ullen weber yttrade till
ett danskt riksråd, "att innan nästa fastlagstid ville ban
besöka konung Gustaf i Stockholm och bringa honom en
mummenskanz;" Strinnholm tillägger, att detta ord, som
betecknar en maskerad, ofta förekommer i
riksregistratu-ren från Gustaf I:s tid **). Såsom bevisande, att
Fastlagen måhända äfven betecknat hufvudpersonen i ett
maskeradupptåg. anför Rydquist Tegels skildring af Gustaf I:s
gästbesök hos biskop Brask på biskopsgården i Linköping.
Biskopen hade beredt en "prålachtig banket" och efter han
var en "treesk och förslagen man och wiste tämeligli wäl
til at umgå med Hoffsaaker" gjorde ban "sigh sjelff til
Fastelagen." åstundande derigenom göra konungen glad.
hvilket ock lyckades. Rydqvist tillägger upplysningsvis.
1’) Stjerninan, Riksdagars och Mötens Hesluth. Del. I. s. 58.
65. Laurentius Petri, Dialogus om then förvandling ni. 111. s.37,
36. Olaus Petri, Handbok och lians Sändebref till Paulus Helie hos
Troil, Skrift, och Han dl. till Uplysning i Sv. Kyrko- och
Reform.-Hist. Del. 3. s. 42 o. Del. 1. s. 273. - J9) Strinnholm, Sv. Hist.
i Sammandrag. Hl. s. 222 o. 465.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
