Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
MEDELTIDENS UPPLÖSNING.
HUMANISMEN.
okufliga kraf på tankefrihet. Medeltidens vetenskapliga
anda hade uppgått uti skolastiken, hvilken i väldiga
tankebyggnader sökte att med hjelp af den Aristoteliska
filosofien på vetenskaplig väg uppvisa sanningen af de kyrkliga
dogmerna. Men skolastiker som med lågande trosnit
uppträdt och utan skymt af tvifvel användt sin skarpsinnighet
på uppfinnande af bevis för hvarje särskilt trosartikel,
hade till slut urartat till ett dialektiskt spegelfäkteri utan
allt religiöst allvar. Och formella förståndsöfniugar i
skolastikens gymnastiksal var allt hvad kyrkan medgaf
den tänkande anden. Hvad derutöfver var, det var
syndigt. Väl hade mysticismen i motsats mot denna
förståndsensidighet sökt häfda hjertats och känslans rätt,
samt gjort detta stundom kraftigt nog; men hvad som
dock mägtigast bidrog till afskuddande af detta tankeok
var kännedomen om de gamles mästerverk.
Äfven under medeltiden hade dock aldrig den antika
litteraturen varit glömd och begrafven. Poesien förvarar
otaliga minnen af den äldre kulturen, antika ämnen —
Alexander sagan. Trojanska kriget. Æneiden — hade
omdiktats i tidens anda, afskrifter af de klassiska
författarnes verk gjordes i klostren, mången andlig hade en stor
klassisk bildning, och latinet var ju kyrkans och
vetenskapens språk. Men redan vid slutet af 13:de århundradet
var den vetenskapliga bildningen djupt sjunken, vare sig
man ser på den barbariska rot välska, som då gick och
gällde under namnet latin, eller man betraktar de onyttiga
och löjliga frågor, på hvilka de lärde använde sin
skarpsinnighet 1). Från Italien utgick väckelsen; de stora
poetiska snillen, hvilka under 15:de århundradet lyfte den
italienska litteraturen till en dittills ej anad höjd. gingo i
spetsen för rörelsen. Dante och Petrarca sökte väcka
sinnet för den romerska. Boccacio för den grekiska I i t—
’) Carl Leo Cholevius, Geschichte der deutschen Poesie nach
ihrén antiken Elementen. Leipzig 1854. T. s. 211—215.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
