Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
SK0LK0MED1EN.
inöfva stilen och fraserna. Dessa öfningar ansågos så
nyttiga, att rle på många ställen voro formligen påbjudna;
så var det t. ex. föreskri fvet i Magdeburg, att åtminstone
en gång om året latinska komedier skulle spelas, och Joh.
v. Sturm († 1589), en af Tysklands förnämsta skolmän,
förklarade att skolteatern icke någon vecka borde stå
obegagnad. Äfven i vårt grannland Danmark blef det 1574
påbudet, att studenterna skulle uppföra Terentii
komedier 6).
Till en början uppfördes skolkomedier endast vid
skolans högtidligheter inför kyrko- och lärare-kollegiet; men
snart önskade äfven andra, såsom barnens föräldrar och
slägtingar, att öfvervara dessa föreställningar, och liksom
de i kyrkan läto afspisa sig med latinska sånger, dem de
icke förstodo, så sutto de här andäktigt och åsågo de
latinska styckena, utan att bättre förstå dem. 1 längden
blef dock detta tråkigt, och ehuru många skolmän i
klassisk förnämhet ej kunde låta beveka sig till någon
eftergift åt den oklassiska publiken, voro dock andra
medgör-ligare ocli läto antingen inHicka en tysk öfversättning i
den latinska komedien eller, som Frisohlin i sin berömda
Fhasma, inlägga ett komiskt, mellanspel på tyska (scena
germanica). Snart tog man dock steget ut och
öfversatte de latinska skolkomedierna helt och hållet, äfvensom
man skref nya på modersmålet. Dermed steg äfven
folkets intresse för dessa öfningar, och det blef snart icke
blott vid skolfester, utan äfven då en folk- eller
religionsfest skulle högtidlighållas, som skolmästaren hade att sörja
för en "Action." Rollernas fördelning emellan gossarna,
dessas inöfvande och den sceniska apparatens anskaffande
tillhörde skolläraren, som derföre kallades "Styckets
Regent." Han gjorde också vanligen prologen. Då
skolrummet var för litet, använde man rådhuset, torget eller kyr-
s) Reinhardt, "Koinmunitetet og Regentsen" i Historisk
Tidskrift. Tredie Række. III. 1. s. 127.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
