Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUMANISMEN 1 SVERIGE.
149
Några tecken antyda, att (let nyvaknade studiet af de
gamle icke varit alldeles främmande tor norden. Uti de
gamla klosterbiblioteken funnos, enligt Wieselgren, en och
annan latinsk och grekisk författare äfvensom man
undantagsvis kunde der påträffa någon representant af den
italienska litteratur, hvilken uppvuxit på klassisk mark. I
katolicismens sista skifte förekomma ock bland biskoparna
och kapitelherrarna många magistrar, baccalaureer och
teologie doktorer, och enär alla de. hvilka då inhemtat någon
högre odling, vunnit den vid främmande universiteter, så är
ock tydligt, att den nya bildningsrigtningen icke kunnat
för dessa varit alldeles obekant. Men då i Sverige intet
vetenskapligt lif fanns, så saknades dermed äfven de
förut-utsättningar. hvilka kunnat göra denna bildning mera
märkbar. Den var för svag för att såsom i Tyskland
uppträda reformatoriskt på lifvets praktiska områden, och
ännu mindre kunde den framträda i den estetiskt fina,
modernt hedniska form, hvilken den erhållit i Italien, om
än denna form haft något tilldragande för enskilta, såsom
för (len humanistiskt bildade biskop Brask, hvilken gaf
sin kanik. Petrus Benedicti, i uppdrag att i Italien jemte
breviarier och missaler äfven köpa Bojardos och Ariostos
dikter, hvilka biskopen ämnade låta öfversatta på svenska
för adlens bildning, "som annars lägger sig på annan och
sämre romanläsning" 10).
Det var först med reformationen, som de humanistiska
studierna utbreddes i Sverige, och det var deras
sammanhang med reformationen, som skaffade dem erkännande.
Man har sedan länge tillvitat den store Gustaf Wasa,
att han, långt ifrån att befrämja den allmänna bildningen,
i stället förqväft den, som redan fanns. En sednare tid
har visat grundlösheten af (leuna beskyllning och i dagen
lagt, att äfven; på detta område som på alla andra var
Gustafs regering en förberedande och grundläggande 11).
10) Wieselgren, s. o. III. s. 23. — ") Anjou, Svenska re-
formationens Historia, I. s. 45—53, n. s. 102—5, III. s. 10—28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
