Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄNBILDNINGEN I NDER GUSTAF I.
151
kärleksverk, botöfningar ocli försakelser, gjorde han äfven
det. löftet att — endast sällan dricka13). Men med
allt detta var dock kärnan frisk. Sådana brott, som vittna
om djupt sedeförderf, förekommo sällan. Stölder voro väl
ej sällsynta, men inträffade dock icke oftare än mord, och
blott ett fall af barnamord omtalas från Gustafs tid, och
det kallas i rättegångshandlingarna en "högvigtig sak" I4).
För att till god ordning tvinga detta slägte, styfsiunt och
sjelfrådigt som det var, fordrades undervisning. Skulle
reformationen gå fram. måste allmogen vinna kunskap om
den nya läran, liksom å andra sidan konungen hoppades
att kristendomskunskapen skulle mildra sederna och tämja
öfvermodet. Sjelf sparade lian sig icke. då det gällde att
upplysa Sveriges allmoge i så väl religiösa, som andra för
densamma maktpåliggande frågor; äfven gudstjensten antog
i hufvudsaklig mån en undervisande karakter, så att
kyrkan blef den egentliga folkskolan för undervisning i
kristendomen. Detta var ock det enda lämpliga på en tid,
då endast få af folket kunde läsa i bok, och man ännu
knappt kunde tänka sig möjligheten att åt alla meddela
eu sådan kunskap. Dermed var äfven bättre sörjdt för
den kristliga kunskapsodlingen, än medeltiden förmått göra.
Men det svåraste för Gustaf var att skaffa sig
dugliga redskap för utförande af sina afsigter, och öfver
bristen på sådana klagar ban ständigt. Så vidt man genom
tidernas mörker kan skönja, var det föga bevändt med
undervisningsverken de sista åren af unionstiden; och den
brytning, som med reformationen inträffade, var till en
böljan icke mycket gagnelig för lärda värf. Förändrade
tidsomständigheter ställde på skolorna högre fordringar
än förr, och i bredd dermed gick svårigheten att uppfylla
dem. Man har klandrat att Gustaf indrog klosterskolorna,
men utom det, att de voro omöjliga att bibehålla, så låg
,3) Se Hammerich, Hell. Birgitta, s. 84. — ") Strinn-
holm, s. o. 1H. s. 382.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
