Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄNBILDNINGEN UNDER GUSTAF I.
153
i hemlandet. Endast i Wittenberg inskrefvos åren 1527—39
omkring fyratio svenskar, åren 1540—73 öfver sjuttio, samt
under sistnämnde tid i Rostock mer än hundrade. De
utländska universiteten förblefvo nemligen äfven under
reformationstiden de högsta bildningsanstalterna liksom de
förut varit, och endast en högst ofullkomlig bildning kunde
uti de inhemska skolorna meddelas. Det var derföre så
mycket mera att beklaga, att Sverige icke sjelft egde någon
högskola. Väl hade stiftandet af en sådan varit länge
påtänkt, men först för erkebiskopen Jakob Ulfsson
lyckades det att 1476 utverka påfvens tillstånd dertill.
Universitetet, som skulle hafva samma fri- och rättigheter som
det i Paris, blef invigdt d. 7 Okt. 1477. Så vidt man vet,
upprätthölls undervisningen utan särskilt dertill anslagna
medel af domkyrkans kaniker och prebendarier, men med
erkebiskop Jakob Ulfssons nedläggande af sitt embete
synes undervisningen helt ocb hållet hafva upphört. Vid
reformationens början hade Sverige icke något universitet
i verksamhet. Dels af brist på skickliga personer, dels
ock till en början af brist på auslagstillgångar, beslöt
Gustaf att låta med universitetets upprättande anstå, till
dess hans folk vunnit så tillräcklig vetenskaplig kraft, att
ur dess eget sköte <en högre bildningsanstalt kunde
fram-spira lä). Att Gustaf inkallat en och annan lärd
utandning för Upsala universitet är väl troligt, men ej till fullo
bevisadt. Från stifttsskolorna gick ungdomen omedelbart
öfver i kyrkans och statens tjenst. Behofvet var trängande,
och det gafs ingen annan utväg, än att begagna hvad som
var att tillgå, äfven om kuuskapernas mått var ringa och
naturanlagen icke hunnit till mognad. Blancl de skäl
konungen anförde för nödvändigheten af en bibelöfversättning,
var äfven det, att rikets prester voro så illa uppfostrade i
skolorna, att ganska få visste predika för folket och nå-
,ä) Reuterdah], s. 0. II. 2. s. 406 -8. Gustafs rättfärdigande
mot förebråelsen att ej hafva äterupplifvat Upsala universitet finner
man hos Anjou, s. o. n. s. 103 o. följ. samt III. s. 20 o. följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
