Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
FÖRFATTARSKAPET TII.L TÖR. COM. 174
man i ett exemplar af Tobie Comedia. som fordom
tillhört Linköpingsbiskopen Erie Falck — en samtida med
Olaus Petri —. liist en af nämnde biskop i margen gjord
anteckning af innehåll, att Olaus Petri var komediens
författare. Ett annat skäl har man hämtat deraf, att de ännu
kända exemplaren af de tvenne älsta upplagorna
anträffats sammanbundna med några af bröderna Petri utgifna
asketiska småskrifter. Dertill kan nu läggas, att, såsom
Manderström anmärker, "få. om någon svensk författare
på denna tid. behandlade språket med samma säkerhet och
mästerskap, hvilka utmärka författaren till Domarereglonia
och till Svenska Chrönikan. och hvilka äfven här
igenkännas" 3S).
Det är emellertid icke utan sin märkvärdighet att
denna komedi, skrifven af en bland reformatorerna tjugu
år efter kyrkoförändringen och beräknad på en allmänhet,
som åtminstone till en del var uppfostrad i påfvedömets
läror, dock ingenting innehåller till försvar för den nya
eller till nedsättande af den gamla Läran. Skulle än
ämnets helighet och den stränga bibeltroheten förbjudit förf.
att i sjelfva komedien införa något i polemisk syftning,
så fanns dock plats dertill i "beslutniugen" ocli än bättre
i det på prosa affattade företalet. Men ingenstädes
förmärkes spår till något sådant, onr man icke i denna anda
får tolka hvad som i företalet säges om de gamla
medeltidsskådespelen, då det heter: "om de eljest hade alltid så
rätt drabbat sanningen, som de der sådant diktade, synas
hafva haft meningen god." Vi kunna nemligen icke tyda
dessa ord på samma sätt som Rydquist och efter honom
Överskon och Ingelius; de förmoda, att förf. velat
dermed, som O. säger, "stikle paa de lystige Scener, der, til
hans Förargelse, bleve kylede ind i Mysterierna" 36). Vi
3i) Manderström, s. o. s. I—ü. — 3C) Rydquist, s. o. s.
238. Overskou, Den danske Skueplads. I. s. 34. Ingelius, Om
Medeltidens skådespel, s. 114.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
