Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
skol-RF.PRESK NT AT I (IX ER . BANAN.
hafva läst den, gissar, att den är en öfversättning af
Wienaren Wolfgang Schmelzles stycke af samma namn
(1546), men uppger inga skäl46). Sclimelzles Judith är
långt ifrån den enda tyska behandling af ämnet; Hans
Sachs skref en Judith i 5 akter med 15 personer 1557.
och af Joachim Greff, en skolmästare i Dessau, bar man
från 1536 eu Tragedia des Buchs Judith"»). X.
Betu-lejus (Sixt. v. Birken) skref 1559 "Eiue Tragedia mit 57
Personen. Judith," och Samuel Hebel 1566 "Ein Spil
von der Belagerung der Statt Bethulia," i hvilket stycke
uppträder der Ilofteuffel samt landsknektar och borgare.
Endast med Betuleji Judith hafva vi kunnat jemföra vårt
svenskii drama, men med detta har det ingen likhet.
Innan vi lemna detta stycke, det älsta, mera
utbildade, om hvilket vi med säkerhet veta, alt, det blifvit
uppfördt, vilja vi med ledning af de scenanvisningar, det
erbjuder, söka att skaffa oss en föreställning om huru det
tillgått vid uppförandet af dessa skoldramer. Ätt de
enklaste former varit de vanligaste, torde man kunna antaga
för gifvet. Skådeplatsen var väl ursprungligen i
skolsalen. men då åskådarnes antal växte ocli ej blott barnens
slägtingar utan äfven stadens borgare och, såsom vid
marknadstillfällen, äfven främlingar önskade se spelet, har man
användt kringstängda gårdar, såsom vi veta, att
Rudbeckius gjorde i Upsala 1610, eller ock öppna platser, torg
och kyrkogårdar; men att något skådespel blifvit uppfördt
i kyrkan under denna tid, känna vi icke.
Skådebanan har väl näppeligen varit den höga, i Hera
afdelningar uppåtstigande mysteriebanan, utan snarare
den horizontela, i hvilken afdelningarna lågo bredvid
hvarandra. Denna bana var den enklaste och sålunda den
lättaste att åstadkomma, I den ofvan s. 77 beskrifna
tyska mysteriebauan från 15:de århundradet, till hvilken
16) Udtog af Peder Syvs Boglade i Suhmske "Samlinger." I. d.
2. h. s. 91. O verskou, s.o. I. s. 41.— ") A11, Theater und Kirche.
s. 476, 485.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
