- Project Runeberg -  Svenska Dramat intill slutet af sjuttonde århundradet /
222

(1864) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•222

tisbe.

Dulichius bestämmer sig för Ladislaus, afskedar sitt råd och går.
Albertus undrar väl, huru Tisbe skall upptaga denna underrättelse,
enär hon gjort ett löfte att lefva i ren jungfrudom och tjena i Vestas
tempel; men Ludovicus menar henne bäst sjelf råda för detta och
bjuder kamraterna på en kanna glödgadt vin, hvilket anbud genast
antages af Fredericus, men först efter litet öfvertalande af Albertus.

Andra akten. Sc. 1. Tisbe och hennes hoftnästarinna
Tus-cnelda samtala om den förras förbindelse med Ladislaus. Tisbe är
mycket bekymrad, ty hon vill lefva och dö i Vestas tempel och
afskyr Ladislaus, som tjenar Venus, och i hvilken bor idel otukt:
Tuscnelda söker väl att något försvara friaren; men Tisbe känner
honom för väl; "skulle jag," frågar hon, "min kyska kropp så
bortförläna?" Hon beger sig sedan in i Vestas tempel för att offra
henne en krans. — Sc. 2. Pyramus, en jägare, kommer från sin
jagt; han har skjutit 10 harar och 5 rådjur denna morgon. Han
prisar Diana som sin gudinna och föraktar Venus, som endast
förvekligar mannen.

En orm och quinna ähre migli lijka,
Ty moste iagh alltijd för dem wijka.

Han undrar öfver att Jupiter så anordnat, att "quinnor skola
memiiskior föda," långt bättre vore det, om de rike, som gerna vilja
hafva afföda, kunde med guld och silfver fi köpa säd af Jupiter att
dermed föröka slägtet. Han går in i Dianas tempel att offra henne
en krans och en hare. — Sc. 3. Venus framställer sig för åskådarna.

Förundrer eij mina wener kiär,
Thet iagh så synligh kommer här.

Venus, en gudinna, är iagh nämbd,
I allo land och städer ähr iagh kiänd."

Hon vill straffa Pyramus och Tisbe, hvilka förakta henne, ocli
hos dem upptända en häftig kärlek, hvilken skall fa en sorglig ände.
Hon kallar sin son Cupido och beder honom understödja hennes
plan, hvilket han lofvar göra, endast hon vill leda honom. Hon
ställer honom då vid Dianas tempeldörr. — Sc. 4. Pyramus kommer
ut ur templet; han är hungrig och vill skynda sig hem för att äta,
men känner plötsligen en häftig eld brinna i sitt bröst och går hein
för att svalka sig. Cupido flyttas till Vestas tempeldörr; Tisbe
kommer ut derifrån, vill skynda sig hem på det fadren ej må få veta
något om hennes besök i templet-, men känner plötsligen sitt bröst
upptändt och går att söka hofmästarinnan. Venus triumferar och
far med sin son till Elysium.

Tredje akten. Sc. 1. Bonaventura, Ladislai tjenare,
kommer för att berätta sin herre, att fursten skätkt honom Tisbes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:13:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svdramat/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free