- Project Runeberg -  Svenska Dramat intill slutet af sjuttonde århundradet /
229

(1864) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TISBE.

Der aldrigh lijser något liwss.
U, Vesta, gudinna far tu wäll
kan tu uu, så hjelp min siäl."

•229

(hon lägger sig vid Pyrami sida
och genomborrar sig med samma
dolk).

Sc. 5. Holfredh körer sin man bonden Raffual ut att skaffa
rätt på de bortlupna märarna och ej komma igen, förf än han
funnit dem. Raffual, som väl vet, att hustrun under tiden har möte
med Dan, beklagar sig öfver sina lidande, tänker med saknad på den
tid, då Holfredh ännu älskade honom, ty nu, sedan h"u gjort
bekantskap med Dan, far ban uppbära hugg och slag: han afbryter sin
klagan med att till åskådarne säga:

’Hå, leer icke så myckit der åt."

Nu finner han de båda älskandes lik, meu, då ban är blyg att
tala, vill ban gå till en skrifvare och bedja honom uppsätta en
berättelse om fyndet. — Sc. fi. Fursten har låtit kalla drömtydare; han
har drömt, att eu örn dödade två svanor samt att en hjort och en
hind blefvo ihjälrifna af ett lejon. Drömtydarna uttyda drömmen så,
att fursten skall besegra sina fiender. Men nu kommer Raffual med
sin skriftliga berättelse. Stor forvåning och jemmer. Tisbe saknas på
sin kammare; de falska drömtydarna straffas; fursten går att taga på
sig sorgekläder för att sedan begifva sig ut i rosenlunden. - Sc. 7.
Gudinnan Diana står vid Pyrami lik, harmsen på Venus och klagande
öfver hans död, som var den kyskaste sven; likaledes klagar Vesta
öfver Tisbes död, men hon har dock med sig en kostelig olja, som,
om blodet ännu är varmt hos de döda, kan återgifva dem lifvet,
Det gäller blott att hålla Charon borta, medan de smörja liken.
Vesta råder att bedja Herkules om biträde; han utkallas ur berget
och lofvar att köra Charon bort, om gudinnorna vilja gifva honom
en jungfru att hafva hos sig. Vesta finner den begäran billig och
lofvar honom den yppersta i hennes kloster, hvilken skall föda honom
många barn. Nu kommer Charon med sin båt; ban framställer sig
som helvetets färjekarl och uppräknar alla dem han förer dit,
hvaribland nämnas afgudadyrkare och alla, som försmå Guds ord, dem,
som om Söndagarne hellre dricka sig rusiga än gå i kyrkan, dem
som ej lyda fader, moder, öfverhet, husbonde och matmoder, vidare
alla grofva syndare, men äfven "trappedragare," "sqvallerbyttor m. fi.
Sedan han slutat detta tal, vill han köra bort gudinnorna från liken:
men då framträder Herkules och uppräknar sina 12 storverk;
förskräckt drar Charon sig tillbaka, och Herkules går åter in i berget.

Sjette akten. Sc. 1. Gudinnorna väcka de döda till lif och
Diana befaller dem att genast begifva sig till slottet. Sjelf vill hon
för att straffa Venus "oin ett par timmar" slå Ladislaus ihjäl och
sålunda på samma gång undanrödja hvarje hinder för de älskandes
förening. Sedan Pyramus och Tisbe tackat, fara Gudinnorna till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:13:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svdramat/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free