Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
BILDNINGSANSTALTERNA UNDER GUSTAF ADOLF.
rikets biskopar om medlen att befordra lärdom ocli
kunskaper i riket gifver Gustaf Adolf (1620) en mörk
skildring af tillståndet; akademien och skolorna voro illa
inrättade, få funnos skicklige till predikoembetet, inga till
regeringsärender, magistratspersonerna i städerna kunde
ej skrifva sina namn, de studerande hindrades af
fattigdom, och den akademiska ungdomen af allt för långa
ferier. Skollärarne, som voro prester, kunde väl
någorlunda gifva undervisning i religionen, men förstodo ej
hvad till regering och borgerligt lefverne hörde.
Biskoparna skulle nu föreslå, liuru många skolor och gymnasier
i riket voro nödiga, hvad der borde läras, huru skicklige
lärare kunde erhållas, lika undervisningssätt införas, vidare
yttra sig om professorernas antal och löningssätt ocli,
efter brist var på lärda män inrikes, hvarifrån sådana
borde inkallas. Biskoparnes svar "är underligt och
enfaldigt;" men deri förekommer en punkt, som för oss är af
intresse. De föreslogo nemligen bland annat, att
"professoren i vältaligheten skulle undervisa de studerande att
spela komedier"6). Man hade å ena sidan att för detta
förslag åberopa exempel från utländska universiteter, under
det att å andra dermed endast afsågs att bekräfta en
redan häfdvunnen sed. Komediers spelande påbjudes redan
1 1571 års skolordning; vi känna ur det föregående, att
påbudet efterlefts vid skolorna, och i Upsala hade under
Rudbeckii och Messenii ledning både latinska, grekiska
och svenska skådespel blifvit uppförda, hvarom mera
framdeles. — Gustaf Adolf nöjde sig dock icke blott med att
begära råd för undervisningens upphjelpande. Han tog
sjelf saken om hand. Ar 1621 fastställde ban
professorernas antal till 17, af hvilka 4 skulle undervisa i teologi,
2 i juridik, 2 i medicin, 3 i matematik och 4 i de öfliga
filosofiska vetenskaperna; år 1624 d. 31 Aug. skänkte ban
till evärdlig egendom åt Upsala akademi de Gustavianska
s) Hallenberg, Gustaf Adolphs Historia IV. s. 845.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
