Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
MESSENII MÖNSTER.
Annorlunda utfaller dock omdömet, om man söker sätta
sig in i hans samtids sätt att betrakta dessa dramer och
gör afseende på de tidsomständigheter, under hvilka de
tillkommit.
Messenius har skrifvit sex dramer. Tryckta äro Disa
(1611), Svanhvita (1612), Signill (1612) och
Blancka-Märeta (1614). Otryckta äro: Christmanus och
Gustaf I:s Comædia. Dessa sistnämnda, hvilka skrefvos
under hans sista lefnadsår, afvika i mycket från de tryckta
dramerna, hvarföre vi ock särskilt skola betrakta dem.
Vid den uu följande redogörelsen för den allmänna
karakteren af Messeniska dramat fästa vi oss derföre
hufvudsakligast vid de äldre och tryckta komedierna.
Vi hafva på annat ställe bevisat ohållbarheten af
Hammarskölds åsigt, att Hans Sachs skulle varit Messenii
dramatiska mönster 20). En granskning af dramerna skall
ådagalägga, att de närmast sluta sig till den rigtning, som
hos oss kraftigast representeras af "Tisbe." Messenius stod
på förtrolig fot med Asteropherus, såsom vi ofvan
omtalat, och det är ganska sannolikt, att han känt dennes "Tisbe,"
hvilken spelades första gången året innan Disa uppfördes.
Likvisst är ban icke att betrakta som en slafvisk
efterhärmare; af det nya upptog ban hvad ban för sitt ändamål
fann brukbart, tillade ett och annat, hämtadt från andra
håll, och skapade så ett drama, som för sin tid kan göra
anspråk på en viss originalitet.
Det, som synnerligast bidrog att göra det Messeniska
dramat så omtyckt af samtiden, var utan tvifvel att M.
honom är uppblandadt med en mängd skelva och falska uppgifter.
Så berömmer han M. som den der gifvit dramat ett nationelt
innehåll, men tillägger: "ud af dette nationale Indhold vinder sig i
Ti-dernes Længde den tilsvarende nationale Form," något som vi ännu
icke upplefvat. Vidare är enligt I). Messeniska dramat "Aarsagen
til Gjenoplevelse af Kjæmpevisen." Huruvida Messenii bruk att infläta
visor i skådespelen verkat till att väcka sinnet för folkvisor, känna vi
icke; inom dramat vann det icke synnerlig efterföljd. Slutligen skall
M. först hafva infört dialektspråket i bondseenerna; men det, var
icke han, utan Prytz. — ’") Ljunggren, Messenius, s. 40 och följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
