Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVANHVITA.
335
lifstiden sjelf märkt. Torila stämplar nu att fa sin son till kung
och under förevändning, att stjufsönerna skola resa utrikes, låter hon
hemligen bortföra dem och sätter dem att i Helsingland vakta
hennes hjordar (V. 1 -V. 5). Fuxman berättar i Danmark kung
Hun-dings död, och, döf för sina barns böner, hänger sig kung Hading på
Helsingborgs torg. Hans dotter, Svanhvita, som fruktar sin bror, får
af sin hofmästarinna rådet, att med penningar och folk resa till
Sverige, befria kung Hundings söner och gifta sig med den älste, Regner.
Hon lyder rådet, far efter mycket besvär reda på konungasönerna,
gifver dem penningar och vapen samt lofvar Regner sin hand. Regner
samlar en här och besegrar Torila, som dömes till döden. Sedan
skickar han bud till Danmark efter Svanhvita: hon anländer och
stycket slutar med deras bröllop (V. 6—VH. 6).
Svanhvita har, som man finner, icke en utan tvenne
handlingar; men är i öfrigt lik de andra skådespelen. Af
ofvanstående ser man ock, huru föga aktindelningen är
lämpad efter handlingens hufvudmomenter.
Blanckamäreta. Thet är en sanfärdigh
Tra-goedia Om the gruffuelighe Mordh, som Konungh
Byrger af Drotningh Märetes tilskyndan på sine
Brödher: och Konungh Magnus Smeeck på sin Son,
genom Drotningh Blanckes rådh och dådh i
Swe-rige fordom bedreffuo: Aff Johanne Messenio nu
först beskreffuen och aff hans Studenter
(hvil-kom ban och henne til godh natt och Valete vthi
wärcket stält haffuer; Aldenstundh ban them icke
längher undher sin Disciplin och öfning behålla
kan, för annat swårt dageligt bekymber. honom
af H. K. M. pålagt och ombetroodt) then III och
then IV Maij Åhr MDCXIV. vthi Stockholm medh
tilbörligh Prackt celebrerat. Tryckt i Stockholm
1614, åter upplagd s. å. kort efter första upplagan, samt
åren 1635, 1649 och engång på 1660-talet.
Messenius, som 1613 blifvit förflyttad till Stockholm
som riksarkivarie och derföre både af brist på tid och på
skådespelare måste upphöra med sitt dramatiska
skriftställeri, har med denna tragedi velat taga afsked både af
scenen och af sina fordna lärjungar, hvilka han derföre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
