Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF l:S COirfEDIA.
343
Uthan af Kongen tilsatt ähr;
Må så wäl hafwa hustrun när.
Men rätt Biskop thet aldrigh må;
Apostlens ordh ther uth på gå,
Att then förmenas Biskop Ehra,
Som gifft war engång och ey fleera.
Ilan må åt wara fel ey lee,
Uthan på sina egna see,
Som fast the sig hustrur taget
Medh androm lijkwäl offta suafvet.
På trånga Wägen til Saligheet
Ledsaga ähr större Arbeet
Än then breda. Så har han (ej)
gjort,
Ty ähr hwadh skedt ey Understoort.
Ja, thet han roosar, om thet så är,
Mahomet meera beröm bär 41).
Effter hans sätt thernäst fordömba
Förfäderna och rent förglömma,
All heligheet ther medh stoor
tingh
Gudh förrättat werlden omkringh
Jfu i halfannat, tusin åhr. —
Och then stygg tankar om sigh
faår.
Om the fördömdes, har thet wållat,
Som sitt löfte ey skall hållat:
Att mot kyrkan helfwetis porth
Aldrigh skall uträtta stoort.
Ja mehr. Then helga andas kraft
Warder församblingen frånsagt,s).
Kloster personalen ocli affalla
Och prestmän måuga, doch ey
alla.
Then lähran, som för några åhr
I Wittenberg bleff först uptänkt,
Och Sweuskom warder nu påträngt.
Ty han ey gammal för then skull
Och han synes sententiefull
aff Biblen; hwilcket ähr en art,
som kietteri uthwisar klart
Medh umgås: ther alle stundh
Haar plägat bruka sådant fundh" *9).
De båda följande scenerna aftryck a vi i dess helhet5").
i7) Man bemäz-ke det sofistiska i hela denna monolog. Om de
lutherska, vill Thore säga, påyrka, att prester böra gifta sig för att
icke falla i synd, så förgäta de, att det är mera bevis på helighet
att kufva sinligheten, än att tillfredsställa den; ocli är det en för-
tjenst att taga en hustru, så måste det vara ännu större förtjenst, att
som Mahomet taga flera. — ") llär hafva vi ett af katolikernas ar-
gumenter, hvilket säkert på (len tiden synts mången öfvertygande.
Hafva lutheranerna rätt i sin fördömelse öfver dem, som nu omfatta
katolicismens läror, så gäller denna fördömelse äfven alla dem, som
under ’’halftannat tusen år" hyllat denna tro, och den gäller i sjelfva
verket Gud sjelf, hvilken under denna långa tid icke lätit sin anda
verka i församlingen och svikit sitt gifna löfte, att helvetet skulle icke
stort kunna uträtta mot hans kyrka. Lutherdomen är sålunda en
hädelse mot Gud. — 4S) Att Lutheranerna åberopa sig på bibiens
läror, bevisar endast att de äro kättare; ty det har alltid varit kät-
tares bruk att hämta stöd för sina läror ur biblen, hvilken de på
sitt sätt tolka. — s0) De finnas aftryckta i Wallins "Sigtuna stans
et cadens" s. 408—410 samt derefter i Lohmans "ArbogaKänning."
s. 66—69, och enligt Klemming i en bröllopsskrift till Carl Appel-
berg och Hedvig Ek under titel Gamla Klöster-Leken. Sthlm 1738.
Claudius Hwit är en historisk person. Han var predikaremunk
från Skenninge kloster och begaf sig ut till Wittenberg för att, om-
vända eller om villfarelse öfvertyga Luther. Det slutades dock med
hans egen omvändelse och han dog som biskop i Linköping.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
