Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
GUSTAF i:S COMO-:DIA.
ingen bevisande kraft, eller ock utgöra de ett på traditionen
stödt försvar för presternas inkomster ocli privilegier. Icke
så i detta stycke. Förer Prytz endast den lutherska
kyrkans talan, så låter förf. till "Gustaf I:s Comedia" begge
kyrkorna komma till ordet, och det kan sättas i fråga,
om ban icke i den katolska kyrkans mun lägger fullt ut
så goda skäl som i den lutherska kyrkans, ja, om ban ej
är rent af partisk för den förra. Visserligen uppträda
åtskilliga af konungens anhängare och rättfärdiga lians
åtgärder mot katolicismen och dess prester, visserligen
uttala sig äfven de nya lärarna med värma och öfvertygelse
om sina lärors sanning; men det förefaller dock läsaren,
som om förf. ansett konungeus önskan att komma åt
presterskapets inkomster vara kyrkoförbättringens
utgångspunkt och reformationen sjelf endast deraf en följd.
Tredje scenen i femte akten, der Gustaf framställes som en
girigbuk, den der för att tillfredsställa sin passion far
fram som en vandal, bidrager icke synnerligen att ställa
hans reformnit i den vackraste dager. Naturligtvis ger
sig uti denna skildring äfven den harm luft, hvilken
historieskrifvaren måste känna öfver förlusten af de många
vigtiga dokumenter, hvilka vid klostrens upphäfvande blefvo
förskingrade eller förstörda; men om än författarens
sympati för Gustaf såsom fäderneslandets befriare är
omisskännelig, är den dock temligen tvetydig, då det är fråga
om reformatorn Gustaf. Å anclra sidan framställas
katolikernas invändningar mot lutherdomen med en
opartiskhet, som skulle göra stor ära åt den protestantiska
skaldens förmåga af konstnärlig objektivitet, om man eljest
vore van att finna en sådan under denna tid, men som
nu förefaller högeligen misstänkt. Man erinre sig, hvilka
spetsfundiga inkast, som läggas i Linköpingskaniken
mäster Thores mund, hvilken tvetydighet, som hvilar öfver
motiverna till svartmunkeu Claes Hvits omvändelse och
giftermål, och huru som ett motstycke dertill uppställes
den ökade fasthet i sin tro, som syster Anna vinner ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
