Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VII.
Historiska dramer efter Messenius.
M essenii inflytande på vårt drama har icke varit ringa.
Väl äro de få, hvilka liksom han valt historiska ämnen
för sina skådespel; men efter honom skönjer man dock
hos våra dramatiska författare ett bemödande att gifva
skådespelen en svensk nationel ton, och äfven om till
grund för några stycken ligga utländska originaler, så
ombildas de, få en viss lokalfärg, och svenska seder och bruk
framträda uti den annorstädes ifrån lånade handlingen.
Redan Rondeletius, hvars Judas Redivivus är skrifven
samma år som Messenius med sin "Blancka Märeta" tog
afsked från scenen, visar lika starkt inflytande af
Messenius som af "Tisbe," och styckets hela ton och hållning är
vida mera nationel än "Tisbes." Det blef efter Messenius
en regel, att, hvad ämnen dramerna än behandlade, skulle
de dock alltid på något sätt låta åskådaren känna igen
sin egen omgifning.
Messenii dramer beteckna vidare en vändning i
allmänna uppfattningssättet af ungdomens komedispelande.
Messenius hade gått en medelväg emellan den äldre
skoldramatikens stränga moraliskt-religiösa syfte och "Tisbes"
fullkomliga frigörelse från alla didaktiska elementer; så långt
i frihet som Messenius vågade sig dock icke efterföljarne,
men de betraktade likväl dramat ur en mindre inskränkt
synpunkt, än den man förut intagit, och lemnade allt
större utrymme åt det i skoldramat ingående underhållande
elementet. Skolkomedien hade blifvit införd som
språk-öfning och blef sedan ett medel för spridande af kristlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
