Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
PRYTZ SOM DRAMATISK FÖRFATTARE.
Calviniskt, utan många barn undervisades i den Calvinska
katekesen, under förevändning af att de skulle lära det
franska språket. "Hvad med tiden," utbrister ban, "häraf följa
"vill uti vårt k. fädernesland ocli Guds rena församling
"här i riket planterad, hemställer jag uti Eders grefliga
"Nådes nådiga, högvisa och gudeliga betänkande, uti den
Visserliga tillförsickt, att Eders Grefl. Nåde det onda i
"tid förekommer, förr än det så vida griper om sig, att
"det intet står till att rättas." Prytz afled d. 7 April 1655
i Norrköping vid ett besök han gjorde hos sin der boende
broder, prosten Clas Prytz. Han ligger begrafven i
Linköpings domkyrka a). Ej mindre än 24 tryckta
likpredikningar utvisa, att han af sin samtid varit värderad för sin
styrka i den andliga vältaligheten, af hvilken intrycket
säkerligen i ej ringa mån blifvit understödt af hans
lof-ordade "målföre och uttal." Man ser ock, att det
öfvervägande antalet af hans lärda arbeten var Orationer.
Oaktadt Prytz tydligen blifvit påverkad af Messenius,
så att hela scener och enstaka uttryck påminna om denne,
faller dock genast i ögonen en märklig olikhet dem
emellan. Prytz, en protestantisk prest med lifligt intresse för
den lära, han omfattade, sökte i komedien åter införa
något af den religiösa ton, som utmärkte det äldre
skoldramat. Han uppgaf dock ingalunda derföre de så omtyckta
fosterländska ämnena; men han valde endast sådana,hvilka
stodo i samband med läran: hans dramer äro en slags
religiöst-historiska dramer. Under det Messenii dramer
hafva en rent verldslig hållning, ocli detta äfven kan
sägas om de kyrkhistoriska styckena, så tinnas i Prytz’
stycken flera religiösa scener. Men derföre är icke det
verldsliga elementet uteslutet; tvertom, det gör sig ganska
bredt i dessa dramer, i hvilka påträffas en mäugd satiriska
sedemålningar och folkscener, dem Prytz i likhet med sin
föregångare ansett utgöra vigtiga beståndsdelar af skåde-
2) Westin, K. Hofclereciets historia. I. s. 517—521.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
