Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLOF SKOTTKONTTNQ.
369
helas sammanhang; men vi måste nu tillägga, att detta
hela icke är ett dramatiskt, utan ett episkt helt. Sjelfva
ämnet har i sig ingenting dramatiskt, alldenstund
författaren skytt att framställa konflikten emellan den gamla
och den nya lärans försvarare och dermed äfven det enda
af dramatisk halt, som i ämnet innehålles. I detta
hänseende var Messenii uppfattning af sina ämnen vida
lyckligare, om vi blott undantaga "Disa" och de
kyrkohistoriska dramerna. Hans dramer innehålla dramatiska
konflikter, fast dessa episkt behandlas. Prytz’ båda ämnen äro
rent episkt fattade, och de nyss omnämnda scenerna i "Olof
Skottkonung," som i ett drama skulle vara öfverflödsscener,
få någon betydelse blott som delar af ett episkt belt. —
Ovanligt väl äro tid och rum behandlade i detta stycke;
undantager man fjerde akten, der scenen vexlar emellan
Skara och Wexiö, och ett par väl långa tidsafstånd emellan
de 3 första scenerna i 3:dje akten och emellan l:sta och 3:dje
i 5:te akten, så inträffa i de öfriga akterna inga störande
rumsförändringar, och alla längre tidrymder förlöpa under
mellanakterna. Men att detta ej beror på någon klar insigt
i den dramatiska kompositionen, synes af "Gustaf I," det
andra drama, som Prytz författat. Der äro tid och rum
på vanligt sätt behandlade. I "Olof Skottkonung" är fablen
högst enkel: konungen skickar till England efter kristna
lärare, och dessa anlända samt döpa honom och hans folk;
ämnets inskränkta omfång föreskrifver nödvändigt en viss
begränsning i tid och rum, och författaren hade endast att
inom de gifna gränserna sjelf uppfinna en och annan scen,
som gaf det torra skelettet fullhet och afrundning. Men
i "Gustaf I" har han att skildra en händelserik del af ett
händelserikt lif, och då vrider han åter in uti de gamla
hjulspåren.
Komedien Gustaf I är skrifven vid en jubelfest, som
hölls 1621 för att fira det 100-åra minnet af Gustafs
uppresning mot Christian Tyrann. Dess fullständiga titel
lyder så: "En Lustigh Comoedia, om tlien Stor-
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
