Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
RÅHETEN VID SIDAN VF STIGANDE BILDNING.
den, som dödat någon i en duell: "det är en bra karl, det
skall bli min bror" ,4). I sin gröfsta form visade sig
denna råhet hos en del af de hemkomna, vid utsväfningar
och tygellöst sjelfsvåld vanda krigarne. Hvilket
lefnadssätt dessa stundom förde, derpå kunna vi efter Ekeblad
anföra ett exempel. Han förtäljer från den 6 April 1653,
att en öfverstelöjtnant Erik Henriksson, om hvilken det
i parenthes berättas att ban "slog Carl Pauli i Holland i
pannan med en ljusstake," hade en söndag efter predikan
tagit med sig hem en bokhållare utan tjenst, vid namn
Erik Johansson; de satte sig genast ned att supa och när
vinet verkade, började de att brottas, men när
öfverstelöjtnanten blef underlägsen, tog ban sin pistol och slog
med den bokhållaren i hufvudet, så att det blödde. Snart
blefvo de dock förlikta, öfverstelöjtnanten lät förbinda sin
dryckesbror och lät bädda till honom på golfvet i sitt
eget rum. De insomnade "öfverst fulla och goda vänner;"
men under natten steg bokhållaren upp och skar halsen
af sin vän öfverstelöjtnanten ,s). Äfven inom andra
klasser se vi yttringar af denna råa ton, så i
studentupploppen i Upsala på 1660-talet, så i de skandalösa tvisterna
ocli uppträdena emellan de lärda fäderna vid rikets båda
universiteter, ehuruväl förhållandena hos oss icke tåla vid
någon jemförelse med det samtidiga tillståndet vid det i
grund demoraliserade Tysklands universiteter16). Äfven i
samtalsspråket yttrade sig råheten, och samtidigt med det
att Stjernhjelm och hans skola göra de första försöken
att gifva böjlighet ocli finhet åt den hårda svenskan, blir
samtalsspråket gröfre och förrådet af okvädinsord växer i
förvånande grad. Vi hänvisa till Sam. Petri Brasks
dramer, i hvilka tiden stundom rätt troget speglar sig. En
jemförelse emellan samtalstonen i dessa ocb den ingalunda
fina tonen i Rondeletii drama är ganska upplysande.
’•) Del. Gard. A. IX. s. 16. — >») D. G. A. VIII. s. 200. — 16)
Se Herman Hettner, Literaturgeschichte d. achtzenten
Jahrhun-dert. III. 1. s. 29.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
