Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKADESPEL VID CHRISTINAS HOF.
395
sta spåren af franskt inflytande visa sig redan under
Christinas tid. Man känner icke att hon mer än en gång
kallat studenter till hofvet för att uppföra skådespel, men
då gafs icke något svenskt stycke, utan Senecas "Rasande
Hercules." Redan detta val är betecknande. Då dittills
Plautus och Terentius varit de dramatiska
mönsterskalderna och endast deras stycken uppförts, så framträder
nu för första gången Seneca, den franska tragediens
fader. Stycket gals utan tvifvel på grundspråket, ty man
eger qvar en tryckt broschyr med titel: "Innehåldh af
Seneca; Tragoedia om then rasande Hercules" 2o),
uti hvilken utom ett versifieradt företal till deras
Maje-stliter, hvaraf framgår, att stycket i deras närvaro blifvit
uppfördt af medlemmar utaf den vidtbeprista Akademien i
Upsala, äfven finnes ett versifieradt angifvande af
innehållet utaf den latinska tragediens fem akter. Sådana
innehållsredogörelser eller programmer brukade att utdelas
bland åskådarna både vid de utländska jesuiterskådespelen
och vid akademiska teatern i Strassburg; på sednare
stället hade de alltid poetisk form; afsigten med dem var att
göra åhörarna bekanta med innehållet och gången af det
uppförda latinska eller grekiska skådespelet21). Det
svenska programmet såväl som företalet är författadt i
8-ra-diga stanzer med qvinliga rim i l:sta, 3:dje, 5:te och 6:te
versraderna. Der en sådan ledning var nödig för de i
språket okunniga åskådarna, måste inan sörja för riklig
ögonfägnad för att underhålla uppmärksamheten. Både
jesuiternas ocli Strassburgerstudenternas stycken gåfvos
med stor prakt; det är då ganska sannolikt att äfven
uppförandet af denna Senecas tragedi varit särdeles praktfullt
och vida skilt sig från det vanliga sättet för studentko
mediernas spelande. Den lär, enligt Klemmings förmodan,
blifvit gifven 1648 vid Maria Eleonoras hemkomst kort
före Westfaliska fredens afslutande.
J0) Jfr Klemming, s. o. s. 31—32. — 2I) Schletterer, Das
deutsche Singspiel s. 33.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
