Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BALLETTER.
417
handling, så är dock denna af temligen tarflig
beskaffenhet. Någon i egentlig mening dramatisk handling må
man icke vänta, lika litet som någon karaktersteckning.
Det dramatiska spelar en så underordnad roll, att
dialogen blott undantagsvis förekouimei i balletten; endast i
en af Stjernhjelms balletter finnes dialog. Oin än enskilta
poetiska drag stå att upptäcka, om än många ställen
förråda qvickhet och finhet, så är dock det poetiska en
bisak och det bela mera lagdt an på att förnöja öga och
öra, än att verka på hjerta och fantasi. Hufvudsaken är
dansen, musiken och framförallt det praktfulla i sceneri
och kostym. Så småningom blef dock sången öfvervägande,
dansen trädde mera tillbaka, och deraf uppstod
sång-balletten, en förberedelse till Operan.
Den första ballet, som man vet vara uppförd i
Sverige, är en fransysk med titel: "Le Ballet des Plaisirs
de la V/e des En/ans sans Soucy, danzé devant Sa M.
la Boyne de Sucde à Stockholm 1638." Pfalzgrefvinnau
Catharina lät uppföra denna ballet d. 28 Jan. "avec grand
contentment de tout le monde, qui le regardoint," som
det heter i en gammal anteckning. Den är en af dessa
brokiga kompositioner, deri en mängd personer uppträda
oberoende af hvarandra. Bland de dansande voro prins
Carl Gustaf samt Magnus G. De la Gardie 59). Att den
då 12-åriga Christina funnit sig särdeles road, synes af
den förkärlek hon sedan visade denna konstart. Den
öfverensstämde också förträffligt med hennes smak för en
slösande prakt. Man kan göra sig ett begrepp om de
tillrustningar, som dessa balletter tarfvade, om man ger
akt på de antydningar om maskineriet, som finnas i åt-
kerhet, att en deri förekommande växelsång emellan Venus och Amor
icke sjungits af de dem föreställande personer, utan att Veneris
stan-zer blifvit sjungna af 8 och Amors af 5 stämmor, hvilket skedde inne
på banan samt beledsagades af instrumenter bakom scenen.
(Schlet-terer, Deutsch. Singspiel, s. 272). Kanske har detta varit vanliga
förhållandet med alla sångstycken i balletterna. — 59) Se
Klemming, s. o. s. 24.
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
