- Project Runeberg -  Svenska Dramat intill slutet af sjuttonde århundradet /
426

(1864) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

426 STJERNHJELM.? FÖRTJENST OM SVENSK VITTERHET.

lertid tillräckligt för att gifva dem rätt stor
märkvärdighet i vår litteratur; ty dels har det sätt, hvarpå
Stjernhjelm här böjer och formar svenska språket till att
återgifva tankens och känslans skiftningar, dels har ock den
mängd förut icke begagnade versformer, ban genom
balletterna införde, förlänat dem ett icke ringa inflytande.

Kraftigt och malmstarkt klingade svenskan från de
stora Wasakonungarnas läppar, ty språket tog form af
den anda. som deraf betjenade sig. Så var äfven
förhållandet med Stjernhjelms språk; men Stjernhjelm var på
samma gång mera språkkonstnär i ordets bättre betydelse.
Hvilken rikedom, hvilken renhet och omväxling i hans
språk, jernfördt med samtida författares! Det är nästan
som talade han ett annat tungomål. Och så gör ban ock.
Han drog ut som en eröfrare, gjorde landvinningar och
hemförde skatter, af hvilka många ännu i dag icke funnit
sin tillbörliga värdering. Kort och träffande
karakteriserar Geijer hans filologiska segertåg. "Stjernhjelm bar på
"engång renat och riktat svenska språket på ett sätt, som
"alltid borde tjena till mönster: genom att återgå till den
"gamla äkta svenskans källor i fornspråk och folkspråk,
"och genom att utdrifva all onödig främmande tillsats.
"Var han sålunda säker på beståndsdelarnes renhet, så
"böjde och vände de sig under lians kraftiga hand efter
"behag. Han har en högst lycklig djerfhet i ordfogningar.
"I allmänhet är denna lyckliga djerfhet, som sjelf har ett
"eröfrartycke, ehuru dess segrar i sjelfva verket äro
odlarens, en hufvudegenskap så i hans bundna som obundna
"föredrag. Det är en frisk och glad djerfhet, en djerfhet
"med godt samvete, och hvilken man förlåter blandningen
"af höga och låga uttryck för den vördnadsvärda
ärligheten i beggedera"69).

Äfven i ett annat hänseende uppträdde Stjernhjelm
reformatoriskt.

Geijer, I. 2. s. 242.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:13:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svdramat/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free