- Project Runeberg -  Svenska Dramat intill slutet af sjuttonde århundradet /
430

(1864) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

430

THEN FÅNGNE CUPIDO. 430

nus uppmanar sin son Cupido att ej spara Diana. Sonen svär vid
sin moders bröst att låta Diana känna

Ängslan i bröstet,
Jemmer i hjertat
Gråt i sin ögon.

4:de inträdet. Ilela verldenes herrskap beklagar sig öfver
Cupidos tyranni med ett allvar, bakom hvilket skalken dock döljer sig:
"Himmel, Jorden, och Hafsens ’Djup, obegriplige Mörksens

Grundlöse Gruftar och Hål, Nattenes evige Skygd,
Dödsens Borgar och allt, det i dess omvanckar och aflas,

Jämpt oss Ljusens Folk, klagar och kärer å dig;
Du våldsvärkare, du hug-brännare, Mördare, hjert-tjuf,

Dig mene vi Cupidon, verldenes argste T yr an.
Du som kommer åstad allt ondt och buller i Verlden:

Klaglige Dödsmål, Sorg, Olycka, Jämmer och Ach!
Ach, då! komme den önsklige Dag och åstundade Hjelten

Dess Segerhaftige Hand släckte din ängstige Bloss,
Slete din harmlige band och bräckte din hög-spänte Boga:
Vapn som håller i tvång Verlden och allt der i bor."
5:te inträdet. Apollo kommer på besök till Diana, hon frågar
hvad det är för trädslag, hvaraf han bundit kransen kring sin
panna, och detta ger Apollo anledning att berätta historien om
sin olyckliga kärlek till Dafne, beklaga sig öfver Cupido och säga
grannlåter om den hjeltinna, som engång skall vid Mälarens strand
plantera lagren. Under det de tala, kommer Cupido in och spänner
bågen mot Diana, men denna tar honom i armen och Apollo fångar
honom; han beröfvas båge, pilar och koger och hans vingar stäckas;
Cupido förklarar sig vara Dianas fånge, ty hennes skönhet och höga
anda liar sårat hans hjerta, har tämjt hans sinne, och han beder blott,
om något skydd mot sina tallösa fiender, hvarpå Diana gifver honom
en sköld med försilfrad grund. 6:te inträdet. Ryktet kungör hvad
som timat, huru Cupidos välde är stäckt, och han sjelf "af Dianas
hög-ärbara skönhet till all ärlighet upptänd." I 7:de inträdet fröjdar
sig Hela verlden öfver Dianas segervinning. 8:deinträdet. Cupido
har låtit å sin sköld afmåla Dianas bild med denna inskrift: "Dianas
fånge," och han prisar sin lycka i följande täcka stycke:
"Sköna, hjertans-tröstliga Mäld, mins Ögons
Enda lust och rosamme fägnad. Du som
Väcker i mitt Sinne så kyska, goda,

Heliga tankar!
Jag bekänner mig hafva gjort ett lyckligt
Byte. Eld och Band äre släckt och slitne;
Ära, dygd och blygd i mitt unga Hjerta
Plantad’ i ställe.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:13:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svdramat/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free