- Project Runeberg -  Svenska Dramat intill slutet af sjuttonde århundradet /
446

(1864) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

446

DEN ST O DR A GENIUS.

så är detta hardt nära omöjligt i fråga om Fjerde öppningen. Det
eger intet sammanhang rum emellan dess innehåll, ålderdomen, och
de deri uppträdande figurer. Ianus bestraffar dem, som förakta
dygden och fura en lastfull lefnad; La felicité förespår i en sonnett
konungen frögd och lycka; tvenne grufvudrängar och tvenne
soldater tala om sina sysselsättningar samt huru de nu taga sig ut
till hofs; Dieu Consus (rådsguden) ger tillkänna att han stiftat ett
förbund emellan kärleken och La Raison (förnuftet), och La Raison
upptager och vederlägger i ett långt och på sina ställen rätt qvickt
tal alla de skäl, som gemenligen anföras mot kärleken, hvilket allt
bekräftas af Le Jugement (omdömet), förnuftets bror; Bacchus med
fyra bönder pröfvar drufvans safter och uppmanar att låta sig dem
väl smaka; sist uppträda två satyrer, sjungande om sig sjelfva, sitt
utseende och sin dans. Den stora balletten dansas af Mars, Apollo,
Hercules med fyra dygder och fyra laster, och en af dygdenia talar
till kung Carls ära.

Mot ballettens sammansättning kan sålunda väl vara
ett och annat att anmärka, derest man verkligen skall
räkna så noga med dessa balletter, hvilka dock icke hafva
andra anspråk än att roa för ögonblicket; men då
Hammarsköld finner, att "den på ett ytterligt smicker syftande
uppfinningen är låg," så synes han glömma, att äfven de
af honom så prisade Stjernhjelmska balletterna äro
anlagda på ett temligen groft smicker, och han tyckes
alldeles hafva förbisett, att bakom smickret ligger mången
varning och lärdom dold. Då Lindsköld tillägger den
unge konungen i en framtid vissa dygder, så innebär detta
en uppmaning att just om dessa dygder beflita sig; och
en ganska osminkad sanning ligger t. ex. i dessa ord:
"Det är wäl myckit wara Kung

Och hafva kungatycke,
War’ hög, war’ skön, war’ karsk och ung:

Men uthan dygda-smycke
Så är det alt fafängligheet,

Inbillning, slätt och linga:
Alt har sin’ feel och sin swårheet
Men Dygden hafwer inga."

Visserligen förklarar författaren omedelbart derpå, att
Carl är en sådan konung,

"Hvars själ och kropp, hvarannan lijk,
Ar alla Dygders wohming;"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:13:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svdramat/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free