Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IX.
Svenska skoldramat efter Gustaf
Adolfs död.
Det torde af det föregående vara klart, att det
Messeniska dramat var det enda, som erbjöd en utgångspunkt
för bildande af en sjelfständig svenskt nationel dramatik.
Genom att behandla fosterländska ämnen hade Messenius
angifvit den rigtning, en sådan dramatik hade att gå;
ban hade lossat på de moraliskt-didaktiska banden,
hvarförutan den icke kunde fritt utveckla sig; han hade väckt
ett allmännare deltagande för teaternöjen, genom att flytta
dramat ut ur skolans trånga salar ocb göra dramatiska
föreställningar till högtider för folk och hof.
I den råa form, som dramat hos honom ännu hade,
lågo sålunda frön, som under gynnsamma omständigheter
möjligen kunnat spira upp ocb bära frukt. Kanske hade
dessa frön icke nog lifskraft för att gå öfver i grodd —
vi vilja icke derom tvista; men det veta vi, att de
gynnsamma omständigheterna uteblefvo.
Skall ett folkdrama uppspira, måste en lefvande
växelverkan emellan folket och skalden ega rum, ocli den enda
plats, der en sådan växelverkan kan rätt komma till stånd,
är uti en folkrik hufvudstad. Der står skalden sin samtids
lif närmare och förnimmer tydligare hvarje dess pulsslag;
»lagens opinioner bryta sig der kraftigare emot hvarandra,
det goda som det onda framträder med skarpare
utpräglade drag och lämnar rikare tillfälle till karaktersstudium.
Der har skalden en publik, som, åtminstone till ansprå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
