Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460
SKOLDRAMAT TRÄNGES TILLBAKA.
sjönk det åter ned till en blott och bart pedagogisk öfning.
Äfven i universitetsstaden synes man efter Prytz’ afresa
hafva förlorat intresset för skådespel; och det är
hufvudsakligast vid skolorna i de mindre städerna, som man
finner dramatiska öfningar bibehållna.
En naturlig följd af detta förhållande blef att Vårt
drama stannade i sin utveckling, gick tillbaka ocli
uppsökte de gamla ursprungliga mönstren. Man började
öf-versätta eller bearbeta tyska dramer från förra
århundradet, i originalarbeten upptogos de gamla bibliska ämnena,
och författarna vinnlade sig med mycket allvar om en
sträng moralisk eller religiös tendens. Dock röjer sig i
de bättre af dessa stycken inflytandet af dramatiken från
århundradets början. De komiska folkscenerna bibehöllos,
och så mycket som möjligt sökte förf. att draga
handlingen in uti den närvarande tiden; sånger, men helst
andliga, blefvo inflickade; bruket att låta ledigare versformer
omväxla med knittelversen visar inflytandet af den nya
poetiska skolan, ehuruväl det å andra sidan icke kan
annat än väcka förvåning att se, huru man ända långt inemot
seklets slut hänger fast vid den gamla torra stilen, under
det genom Stjernhjelm, Columbus, Lucidor m. fl. en ny
poetisk stil inom lyriken redan länge varit införd. Flera
af dessa stycken hafva derföre ett ur kulturhistorisk
synpunkt icke ringa intresse, och nästan i dem alla ser man
ännu tydligare, än i våra äldre stycken, det äkta
medeltidsdramats inflytande.
Från Upsala förspörjes icke mycket om skådespels
uppförande. "Tisbe" har der blifvit gifven åren 1625 och
1626; men derefter synes man återgått till den gamla
uppfattningen af komedien såsom förnämligast en latinsk
språköfning. År 1640 d. 2 Juni uppfördes vid
doktorspro-motionen Frischlins latinska komedi "Phasma"2).
Sveriges älsta estetisker, den bekante Prof. Fornelius i Up-
7) Phasma (1592) var ett polemiskt drama i sträng luthersk anda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
