Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488
ACTA APOSTOLORUJI.
att till lön för deras arbete och vedermödor fa ingå i hans fröjdesal,
hvarefter apostlar och englar tillsammans uppstämma en sång på
melodien af "Alleneste Gud."
Epilogen lärer, att de, som vilja vara kristna, få ej alltid dansa
på rosor, samt att Gud risar dem han hafver kär, for att på sistone
vända deras sorg i glädje.
För sig betraktad är den föga uppbygglig, denna
osmakliga blandning af religionssatser, kristliga lärdomar, böner,
psalmer, skällsord, slagsmål, grofheter och blodsscener, men
betraktad ur historisk synpunkt vinner den mera intresse.
Var skolkomedieu mönstret för den förra komedien, så
står denna närmare det rena mysteriet, såsom det
utbildades straxt före reformationen, och den med detta beslägtade
franska och tyska tragikomedien. Ej blott ämnet, äfven den
allmänna tonen i behandlingen, visar tillbaka på detta
mönster. Vi hafva förut påpekat, att medeltidsdramats
iögonenfallande sträfvan efter naturalistiska effekter var en följd af
oförmågan att idealisera. Det var från 15:de århundradet denna
sträfvan syntes i tilltagande, och med full afsigt lades nu
råa uttryck äfven i ädla personers mun, jemte det att
grymma, vedervärdiga, ja, rent äckliga handlingar
försiggingo på scenen. Det var ock vid denna tid, som
Apojstla-gerningarna började dramatiskt behandlas, ty dessa liksom
martyrernas historia lemnade för denna rigtning ett
särdeles lämpligt stoff. "Mysteriernas författare trodde sig ej
kunna bättre visa det sublima hos martyrerna, än genom
den handgripligaste och mest öfverdrifna framställning af
deras qval"J8). Det var väl icke blott en tillfällighet, att
just nu detta ämne för första gången i Sverige blef
behandladt. De långa krigsåren hade gjort sinnena hårdare:
den, som ej sjelf varit ögonvittne till krigets grymheter,
hörcle dem dock dagligen omtalas. De finare känslorna
förslöades, det tarfvades starkare retelser för att göra
intryck på mängden. Läger-råheten inverkade äfven på
uttrycks- och tänkesätt i andra klasser än soldaternas; och
!S) Ebert, s. o. s. 55.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
