Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARS GERMANICUS VICTUS.
495
Femte akten är egnad fredsverket. Påfven och de katolska
furstarna besluta sig för att underhandla om fred; Merkurius
underrättar derom Mundus och uppträder sedan som Divas ombud vid
underhandlingen. I början går allt bra; men underhandlingen afbrytes
af en Turbator pacis; Merkurius klagar för Diva, och egenhändigt
tuktar hon Turbator. Nu slutes freden på vilkor, att de Lutherske
skola blifva i frihet och åtnjutande af alla sina privilegier.
Merkurius berättar detta för Pax, Pietas, Justitia, Mundus och Allemannia,
hvilka alla deröfver fröjdas. Adelsmannen, presten, domaren,
köpmannen, bonden, skräddaren, skomakaren, drinkaren och fråssareu
uppträda hvar för sig, och, påminnande sig hvad de lidit af kriget,
prisa de freden. Några af dessa monologer äro rätt bra hållna; men
bondens är det plumpaste vi påträffat uti dessa dramer. — Den enda,
som icke vet något om den vunna freden, är Diva sjelf. Slutligen
kommer Merkurius med budskapet; Pax, Pietas, Justitia, Mundus och
Allemannia lyckönska henne; och på hennes befallning slås Mars
och Bellona i fjettrar samt öfverantvardas åt Pluto, hvilken lofvar
att efter bästa förmåga plåga dem. Diva slutar med dessa ord:
"Pax tu skalt nu bär före gå,
Bära rosor i handen.
Pietas, Justitia och så
Gå och fölier hwarannan.
Jagh går här med Allemannia,
Som nu haar tröst bekommit.
Ther näst gå i mine Ofwerstar braff,
Frijd och roo hafwe wij funnit.
Bidiom nu Gudh rätt innerligh,
At han öfwer wårt Rijke
Will låta Friden bli stadigh,
Och ofrijd från oss wijka,
Och wij kunne här lefwa så
I thesse siste tijder,
At wij glädje i Himmelen få
Hoos war Gudh nådigh och
bli-der."
Englarna sjunga: "Prisa Jerusalem Herran". (Ps. 147).
Äfven för denna komedi saknas ej utländska
mönster. De vandrande trupperna i Tyskland uppförde
under 30-åra kriget en mängd allegoriska stycken, hvilka
behandlade tidstilldragelserna. Devrient kallar dem
liisto-riskt-didaktiska moraliteter, och den beskrifning han
lemnar af dem träffar temligen in på vårt här ifrågavarande
drama. Personerna voro alla allegoriska, och för att hålla
intresset uppe i dessa stycken, som för öfrigt närmast
på-minnte om medeltidsdramat, begagnades sånger, mellanspel,
trummor, trumpeter, gevärsskott, facklor, fyrverkerier m. m.
Sådana stycken skrefvos öfver Magdeburgs fall och
Stralsunds belägring; de mest bekanta voro Rists Triedewün-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
