Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROSOPOPÉ!.K DICKT.
499
detta samtal, hvars innehåll och källa titlen noggrannt
angifver, har prolog, epilog och "kan lämpligen
sönderdelas i sex Acter och Handlingar," men har ingen
scenindelning. Stycket är tillegnadt Borgmästare och Råd samt
andre förnämliga män i Westerås.
Om det varit uppfördt, nämnes icke; utgifvandet på
trycket med domkapitlets samtycke synes vara föranledt
af önskan att i allmänhetens händer lemna en
andaktsbok; ty i prologen säger Chærberus med en naiv
författarefåfänga :
"Läser then uth igenom een gång,
Tidhen bliffver Eder icke lång.
Ty then är ej någhon hednisk dicht
Uthan grandet i then helga Skrifft."
Första akten. Rättfärdigheten och Sanningen samtala.
Den föiTa anser, att då englarna, som föllo i synd, blefvo nedstörtade
i helvetet utan att kunna derur förlossas, så böra äfven
menniskorna, som förledda af ormen öfverträdt Guds bud, dit nedstörtas.
Sanningen är af samma mening, emedan hjelten i Israel aldrig ljugèr.
Harm hertigbeten talar med Friden; hon menar, att både hon
sjelf och Friden skola blifva förglömda, om menniskorna fördömas,
äfvensom att fadren då ej längre kan kallas barmhertig. Friden
instämmer, men råder att tala med systrarna och söka med dem blifva
ense. Barmhertigheten frågar dem då, hvad de tänka om den arme
mannen; Rättfärdigheten svarar, att ban måste fördömas, och
Sanningen tillägger, att Guds ord måste hafva sin framgång, som bjuder,
att då menniskan ej vill lyda Guds ord, skall hon från hans ansigte
nedstörtas i helvetet. Barmhertigheten påminner då derom, att
Rätt-färdigheten fått råda, då det gällde englarna, och anser billigt, att
hon far råda denna gången; hvarom icke är det ute med henne och
alla. Då de förra icke låta beveka sig, råder Friden sin syster att
ej klaga, utan gå in med till Fadren, kasta sig för hans fötter och
söka beveka honom.
Andra akten. Barmhertigheten inlägger hos Fadren förböner
för menniskan, och Friden ber honom besinna, att menniskan icke
syndat af motvillighet, utan förförd af satans list:
"Ty hvar bliffver titt sköna Nampns beröm,
Om tu icke är barmhertigh och from."
Gud Fader anmärker, att menniskan är skapad efter hans beläte och
derföre ganska väl kunnat motstå satan, men då hon nu traktat efter
32*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
