Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
508
REBECCA.
På Isaks förfrågan oro den utsedda makan får kan veta, att Eleasar
redan är sänd efter henne. Abraham ber Isak tänka på saken,
medan ban går "bort så sakta." Isak gör så och finner fadren
handlat klokt.
"Jag ångrar ej min lydna
Som jag min far bewist.
Mitt hufvud är thet en prydnat
Ocb äbran min een priiss."
Fjerde akten. Sc. 1. Eleasar, kommen till Charras, beslutar
stamia vid brunnen utanför staden, görande som de, hvilka "gå efter
hafvet och följa ån hvart hon rinner." — Sc. 2. Rebecca kommer
till brunnen får se den främmande och blir
"så full med fruchtan
Så att benen under migh buchta."
Cario, Eleasars tjenare, gör honom uppmärksam på Rebeccas
skönhet. På Eleasars begäran gifver hon honom vatten, vattnar ock
hans kameler, säger sin fars namn och får af Eleasar armband ocli
ring samt beder honom välkommen till fadren. — Sc. 3. Bethuel
är mycket förvånad att höra, det hans farfars bror, gamle Abraham,
ännu lefver; han låter kalla sin son Laban, uttalar sin förundran öfver att
Abraham. Imo sat lachrimis datum reor.
Neque enim lamentari nos mortuum decet,
Ut Chananæi faciunt: quibus adempta spes
Alterius vitæ est: nec se redivivos fore,
Unquam credunt.
Isaac. Sic est.
Abraham. Quin mäter hoc idem
Scio, te facere vellet, ego, quod te volo,
Si viveret; nunc quod obijt, id non est novum:
Quia morti omnes debemur, quotquot vivimus,
Proin istam omitte vanam sollicitudmem,
Et da te hodie mihi: ac noli adversarier.
Isaac. Sed an ætas non videtur immaturior?
Abraham. Deus bone! ætas qui sit immaturior?
Annos quadraginta natus es: et ducere
Uxorem te ætas prohibet? Quid statuendum erit,
De iis, qui priusquam medium contingant tuæ
Ætatis, ante annum hand raro vicesimum
Uxores ducunt, liberos ut procreent
Aut potius ut suam voluptatem expleant,
Gum sint ipsimet pius quam infantes.
Isaac. Faciant, quod lubet, alii, mea sic sententia est.
Abraham. Quod aliorum dissimilis esse moribus
Studes; in hoc te laudo. Sed tuam mihi
Ætatem frustra infers, quæ et confirmatior
Est, et vitæ suæ habere jam modum potest. (II. 5.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
