Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
558
THET HIMMELSKA COXSISTORIUM.
religiösa andakten framställa Guds eviga rådslag om
menniskans salighet i formen af en underhandling emellan
Guds personblifna egenskaper, och skådespelsförfattarna
kunde öfverflytta denna underhandling på scenen ocli
al-vinna den ett blandadt religiöst-poetiskt intresse, endast
den liaivt-fromma tonen bevarades. De kunde det, ty bela
diktningen hade en form af allmänlighet, som inskränkte
författaregodtycket och gjorde dikten i viss mån till en bela
folkets sak. I Ckærberi "Prosopopejæ dickt" var ock den
gamla formen och dermed äfven den gamla tonen
bibehållen, och detta skänkte stycket något värde. Men då
Car-stenius ur eget hufvud och efter eget tycke smyckade
ämnet med tillsatser, hämtade från hans tids åskådningssätt
och valda ur synpunkten af hans personliga bildningsgrad,
då förlorade det strängt religiösa ämnet sin gamla
nimbus, och det som i annan form syntes vördnadsviickande,
blef nu löjligt. Så synes det icke så litet befangdt, att de
Gudomliga egenskaperna här blifvit medlemmar af ett
protestantiskt konsistorium, att Adam tilltalar Eva i dåtidens
idylliska herdeton, att konsistoriiledamöterna icke kunna
framställa sina olika åsigter, utan att falla in i den råa
pöbel-ton, som var egen för detta tidehvarf, och mera dylikt. Lika
befängd och stridande mot ämnets art är den förbättring,
författaren påtagligen åsyftat, då han i stället för de
vanliga narrupptågen valde till mellanspel Stjernhjelms ballet,
hvilken visserligen i poetiskt hänseende står vida öfver dessa
farser. Men farserna liade sjelfva engång uppvuxit ur
samma mark som de gamla religiösa dramerna ocli stodo till
dem i ett innerligare förhållande; de voro derföre för dem
icke så främmande som den klassiskt-allegoriska
balletten och herdarnas och nymfernas sånger 0111 Astrilds
tyranni. — För öfrigt bör anmärkas, att detta drama är
det enda från denna tid, som är skrifvet på prosa; en
egenhet, som vi icke veta, om vi böra tillskrifva
svårigheten hos författaren att handtera versen eller hans sträfvan
efter naturlighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
