Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
566
FRANSKA SMAKEN VINNER INSTEG 1 SVERIGE.
han med sin "Horace" de tre enheterna som högsta dogm,
och dermed var franska tragediens form fastställd för
århundraden.
Första spåren till inflytande af fransk smak började
hos oss visa sig redan under Christinas regering. Det är
inom de egentliga hofkretsarna de förmärkas.
Bundsför-vandtskapet med Frankrike under trettioåriga kriget bragte
Sverige i närmare beröring med detta land, som redan
nu började blifva tongifvande. De unga ädlingarna
försummade icke att under sina bildningsresor besöka Paris,
och det blef längre fram icke ovanligt, att svenskar ingingo
uti fransk krigstjenst för att utbilda sig i yrket. Detta
bidrog till kännedom om det franska dramat, som under
medlet af seklet höll på att skapa sig siu form.
Wieselgren berättar, att den alvarsamme Jacob DelaGardie d.
17 April 1647 skref till sin då 18-årige son, Jacob Dela
Gardie, att honom "ej behagade, att sonen gjorde sig så
gemen med fransoserna och gaf dem balletter och
komedier, efter sådant ingen nytta och ära gifver" 5). Det enda
dramatiska stycke, som man vet vid Christinas hof vara
uppfördt af studenter, var en af Senecas tragedier. Från
franska hofvet hämtades bruket af mytologiskt-allegoriska
festspel, balletter, upptåg och pastoraler, och dessa bidrogo
ej obetydligt till utbildande af smaken för det
deklamatoriska och sententiösa. Äfven i Stockholm bosatta eller der
sig uppehållande fransmän medverkade till spridande af den
nya smaken. Så berättar Ekeblad d. 26 Mars 1661, att
"några franska köpmän och kammarherrar ha lagt sig här
tillhopa och agerat en komedi i går första gången"6). Om
det uppförda stycket verkligen varit en komedi, låta vi
vara osagdt, möjligen har Ekeblad i öfverensstämmelse
med det i Sverige vanliga bruket begagnat ordet komedi
som liktydigt med skådespel i allmänhet. Snart var också
s) Wieselgren, III. s. 489. — ») DelaGani. Ark. IX. s. 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
