- Project Runeberg -  Svenska Dramat intill slutet af sjuttonde århundradet /
574

(1864) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

574

ROSIMUNDA.

Och deras vrede måtte
Medh tijden sachta sigh.
Han kunde seen väl komma
Tillbaaka i godli tijdli.
Xu haar han så med galnu

Sin saak i olag stält,
Att iag måå fritt bekenna,
Det ähr alsintet hopp
Numera för eer öffvrig.

Tredje aktens kör kan gifva föreställning om körsångerna.

Tijgergrymma Rosimunda!
Haar du slutat fulleligh?
Viltu entligh ingalunda
Låta vreden sachta sigh V
Hvem haar sådan gruffvligheet
An i världen hört och sedt? —

Kunna dina miuka bender
Väl bedriffva sådant dråp ?
Kan slijk ondsk’ och list i sender
Vistas i så deyligh krop!
Falska skönheet, kantu vääl
Offverskyla sådan siääl?

I det vidtbegripna runda
Kunde aldrigh någon troo,
I den skönsta Rosimunda
Skulle så oont hiärta boo,
Under sådan fagert skinn
Vara så forgiftigt sinn.

Tu, som plägh så heftigt prijsa
Skönheet ibland Qvinnoköön,
Alboinus skall digh vijsa,
Hvadb som sköönheet pläg för löön
Giffva dem, som henne såå
Högt åstuud’ och efterståå.

Fägring böör man högt värdera.
Der som fromheet är med blygd,
Men, ty verr, man finner fleera,
Them som skyla sin odygd
Medh een teck och liuffvligh hvy:
Sådan fägring böör man flvy.

Lär, o yngling, väl besinna
Guld ähr ey. allt guld ähr lijkt.
Huru ofta haar een Qvinna
Medh sin deijligheet besvijkt
Och thet giord, som våld och machf
Hade ey tillväga bracht.

Hade sköönhet ey bedragit
Alboins, then hieltens modh,
Aldrigh hade ban hiälslagit
Cunimund, och meenlöst blodh
Gutit uth, ia sielfver sist
För slijk våldzverck Hj fl Ve t mist.

Villtu bliffva frij, lätt fara
Altför heftigli skönheetz lust,
Tagh tigh väl och grannt tillvara,
Att ey iemmer, suck och pust
Ander tigh tin lust medh nödh
Sist medh een försmedlig dödh.

Reclan en flygtig blick på denna inneliållsredogörelse
ocb på de lemnade utdragen visar, att vi bär hafva för oss
ett stycke af helt annan art, än de, hvilka vi förut lärt
känna, Men de komiska scenerna, sångerna, tids- och
rumsbehandlingen ådagalägga, att deri ännu åtskilligt af
medeltidstraditionen finnes qvar. ocli att sålunda icke den
full-bildade franska tragedien varit Hjärnes mönster. Som en
närmare granskning skall visa, har Rosimunda mesta
likheten med den franska tragikomedien; och det var just

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:13:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svdramat/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free