Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huset Nassau-Oranien med hänseende till H. K. H. Kronprinssessans förfader (m. lith.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de upplysningar den nuge mannen, gaf honom och de
hjelp-medel han uppfann äfven i de svåraste fall. Då kejsaren gaf
hemliga audienser åt fremmande furstar och ambassadörer,
ville Wilhelm draga sig tillbaka med de andra hofmännen,
men vanligtvis befallde då Carl V honom att qvarstanna. Ett
så beståmdt företräde för en ung prins, som ännu ej fyllt
22 år, hade bordt uppväcka afund mot honom, men hans
förekommande 6ått att vara, den blygsamhet hvarmed han i
sitt hus mottog sa väl höga som låga, förvärfvade honom
allas hjertan. Han talade föga, tänkte mycket, men allt hvad
han sade kunde betraktas såsom ett orakelsvar af sjelfva
förnuftet. Han var vältalig i sina uttryck, fin i sina samtal.
Hans äregirighet var ytterlig under det han icke visade
ringaste begär till personlig upphöjelse. Han var djerf i sina
rådslag, hastig i deras utförande, lika skicklig att upprätta
arméer aom att bilda förbund; värderad i sitt land, ansedd hos
fremlingar, skicklig att uppfinna botemedel i den svåraste
belägenhet. Hans öfverlägsna förstånd förmådde honom att med
ifver fullgöra sina framgångar och hans ståndaktighet i
motgången var orubblig. Sådan var den man, hvilken i
Neder-länderne skulle motstå Carl V:s efterträdare, Philip II.
Krympande fruktan var den enda känsla denne begärde af de folk,
hvaröfver han herrskade; han föraktade deras kärlek. Då
Philip nu skickade den blodtörstige hertigen af Alba till
Nederländerna i spetsen för 30,000 spaniorer, vane vid
tygel-löshet och plundring, beslöt prinsen af Oranien att draga sig
undan stormen och taga sin tillflykt till Tyskland. Då han
underrättade grefve Egmont derom, sade. denne: farväl då,
furste utan länder. Farväl, grefve utan hufvnd, svarade
prinsen af Oramen, en olycklig spådom, som ej allenast gick
i fullbordan på denne utan äfven på en annan af de
inflytelserikaste ädlingarne, grefve Horn. Då dessas blod den 5
Juni 1568 flutit på schavotten trodde Wilhelm hämndens stund
vara kommen. Med 28,000 man gjorde han ett infall i
Brahant. 29 gånger erbjöd han den gamle hertigen af Alba
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
