Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huset Nassau-Oranien med hänseende till H. K. H. Kronprinssessans förfader (m. lith.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åt ii vilken han öfverlemnat befålet öfver arméen, *åg sig
nödsakad att njarscliera till Westphalen mot de kejserlige och
prinsen af Oranien kunde nu, med Spaniorernes bistand,
hålla stånd mot marskalken af Luxemburg. Denne försökte väl
att under loppet af1 vintren på isen marschera mot Haag, men
ett töväder räddade denna stad.. Visserligen återvände Ludvig
om våren 1673 till belägringen af Maastricht, hvilken stad
han äfven lyckades intaga, men hvarken Vaubans snille,
Tu-rennes falltherretalanger eller prinsens afCondé djerfhet
kunde bota det fel han begått att vilja bevara för många
befå-stade platser, hvarigenom han försvagat arméen, samt i
synnerhet derigenom att han icke kunnat taga Amsterdam.
Prinsen af Condé försökte förgäfves att intränga i det
öfver-svåmmade Holland. Turenne kunde ej förhindra föreningen
emellan Monteeuculi och prinsen af Oranien, eller hindra den
senare att taga Bonn. Till och med biskopen af Miinster,
som svurit generalstaternas undergång, blef angripen af
Hol-ländarne. Prinsen af Oranien blef nu, och med rätta,
betraktad såsom sitt fosterlands befriare och hans embeten af
stathouder, öfver fältherre och generalamiral blefvo förklarade
ärftliga inom manliga afkomlingarne af hans familj.
Fyra år derefter slöts ändtligen, genom freden i
Nim-wegen den 10 Augusti 1678, detta blodiga krig. Derigenom
såg nu Wilhelm sig i stånd att utföra andra planer.
Protestantiska partiet i England, som såg sig hotadt under Jacob
II:s regering, vände sina blickar på honom och detta, oaktadt
Wilhelm, såsom varande förmäld med dennes dotter
Maria, sålunda var mag till kungen af England. Wilhelm
utrustade i slutet af 1688 en talrik flotta, som förde ombord
14 till 15,000 man landstigningstrupper. En enskild kunde
ej, ehuru med 500,000 floriners ränta, hafva företagit
något dylikt, men generalstaternas penningar, flottor och
hjer-tan tillhörde honom och då var det icke svårt. Men allt
öf-vergaf tvertom på en gång konung Jacob, liksom han
öfver-gaf sig sjelf. Ludvig XIV erbjöd honom hjelp, men han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
