Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur naturens riken: II. Blomsterskötsel för Damer (med 3 träsnitt) - Styfmorsblomman, Jättepenséen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På Altai växer en med vår lilla Styfmorsblomma nära
beslägtad art, hvilken man skulle kunna kalla för
Styfmors-blommans cousine. Men plantorne på de höga bergen äro
vanligtvis mer lågväxta, deras blommor större och färgerna
ljusare och klarare än hos de i dalen och på slättmarken
vildväxande motsvarande arterna. Detta är också förliållandet
med den nämnda slägtingen till vår Styfmorsblomma.
Blomman, ehuruväl af samma konstruktion, är flera gånger större,
färgen är ljusgul, men varierar icke såsom vår lilla
styfmors-blommas.
Erfarenheten har lärt, att, om man lägger frömjöl af en
blomma på pistillen af en nära beslägtad art, så verkar detta
lika befruktande som frömjölet af blommans egna
ståndar-knoppar, så att blomman ger frön. Men de af dessa frön
uppväxande exemplaren bli stundom lika den art, från
hvilken frömjölet togs, stimdom mer lika med moderplantan; i
allmänhet hafva de något tycke af dem begge. Detta har
frambragt många lyckliga förändringar i blomsterverlden; och
detsamma är förhållandet med vår lilla blomma, som blifvit
befruktad med frömjölet af Viola altaica. De häraf erhållna
unga såkallade hybrider hafva antagit storlek och form af
Altai-penséen och de mångfaldiga fargskiftningame af vår
Styfmorsblomma; något, som äfven förtjenar anmärkas, är att,
under det Altai-penséen är flerårig och vår landsmaninna
endast lefver ett år, hafva deremot mellanformerne erhållit
något af Vicola altaica’s varaktighet, så att de icke dö ut första året.
Figuren N:o 1 föreställer vår Styfmorsblomma sådan hon
hos oss förekommer vildväxande; flg. 2 på (följande sida) är
en hybrid af henne och Altai-penséen, eller afkomling af en
sådan, och kallas nu allmänneligen Jätte-pensée.
Jätte-penséen har blifvit en af blomstervännernes första
älsklingsplanta, hvilket hon också i hög grad förtjenar genom
sin rika blomning, blommans sköna form och de
tusendfaldi-ga scliatteringarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
