Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norges konstnärer och konstnärslif. Skizz af Aug. Sohlman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
närliga karakter uttalar sig mera i en riktning åt det milda,
graciösa, än åt det storartade och imposanta i naturen och
han har i hög grad talangen att välja poetiska motiver, äfvensom
sinne för totaleffekt och farger. Man måste beklaga, att han,
efter sin hemkomst från Miinchen måst tillbringa nästan hela
sin tid i Christiania, der han stått nästan alldeles isolerad,
då de öfriga konstnärerna vistats i utlandet. Hvar och en
vet, huru oundgängligt nödvändigt och fruktbärande
sam-lifvet med kamrater är för en konstnärs utveckling, och huru
skadligt det i allmänhet är, att vara alldeles öfverlemnad åt
sig sjelf och endast se sina egna arbeten. Man kan derföre
lätt döma, huru lyckligt denne konstnär måste vara utrustad
af naturen, då han trotts de ogynnsamma förhållanden, i hvilka
han så länge lefvat, ick| gått tillbaka, utan snarare framåt i
sin konst. Frichs arbeten hafva alltid någonting tilltalande
för hjerta och sinne och konung Oscar har också visat honom
sitt förtroende, i det han åt honom uppdragit utförandet af
sex stora Norska landskaper i matsalen i den nyssnämnda
villan. Frichs arbeten befinna sig till större delen i Norge,
några i kongliga slottet i Stockholm. Äfven Frich är
invald till ledamot af Akademien får de fria konsterna i
Stockholm.
Såsom den femte bland utmärktare Norska målare bör
nämnas den unge landskapsmålaren Hans Gude, livilken
liksom Tidemand och ännu mera uteslutande än denne har att
tacka Diisseldorfer-skolan f jr sin utbildning. Han var
ursprungligen bestämd för den lärda banan, men begaf sig, då han kände
sin lust för konsten öfvervägande, hösten 1841, till Diisseldorf
der han under professor Schimers ledning började sina
konstnärliga studier. På kort tid gjorde han utomordentliga
framsteg och öfverraskade icke litet sina landsmän, då han 1844
efter 2% års studier i Christiania exponerade sin första stora
måfning, ett landskap från Norska högfjällstrakten. De
milsvida ödemarkerna ofvanpå bergets plåteauer äro någonting
egen-Svea. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
