Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sorgebarnet. Genremålning af Onkel Adam - Ett bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
försvarade cr plats som hans maka och han rodnade aldrig
för cr; hvarför bchöfvcr ni rodna för er mag blcckslagarcn?
Majorskan forlfor att liga.
— Det var jag som den tiden tog er i försvar, det var
min ^alig hustru som första gången gjorde er visit; det var
min hustru, som första gången satle cr bredvid
kammarherr-innan Gyllenpil i soffan och som införde cr i badsällskapet.
Man glömde snickardottern och lärde sig värdera majorskan.
— Men ingen glömmer bleckslagaren, — sade
majorskan.
— Ingen karl alt glömma heller, — sade doktorn
fryntligt. — Kom nu majorska, och hon lilla bleckslagerska! —
tilläde han och bjöd de begge damerna armen. — Nu
skola vi gå ut; brefvet får ligga. Vet ni hvad, om det är två
stycken i Finland som äro förargade öfver alt en flicka gjort
en mesalliance, så finnes det tusende sinom tusende i
Sverige som äro rasande öfver att Finland gjort elt förnämt gifte
med det mäkliga Ryssland. Det var visst ej en mesalliance
i er mening, fru majorska.
Med dessa ord införde han de begge frunlimmcrna i
sällskapet.
Bröllopsqvallcn var och blef tråkig. Majorskan sökle
vål atl synas glad, men kunde del icke. Och denna kamp
var ej glädjande all åse.
Svea.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
