Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sorgebarnet. Genremålning af Onkel Adam - Blommorna och Polkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Men han Sr elak mot henne.
— Rätt så, rätt så, hon ville ingenting båltre ha.
— Men Herre Gud! det måtte vål inte höra till
förnämheten?
— Nej bevars Emma, de förnäma äro och kunna vara
lika lyckliga som vi, del vore dumt att säga annat; men en
flicka som gifter sig för namnets skull, eller en karl som
gifter sig för penningarnes skull, blir antingen verkligen
olycklig, eller också är det en så dödbakad natur att den ej kan
vara lycklig.
— Ja, du gifte dig ej för penningarnes skull, Axel.
— Och du ej för namnet, Emma; således äro vi qvitt.
Majorskan, som på ett par år börjat försona sig med
sin Emmas öde, kunde dock aldrig förmås att la emot sin
mag. Påminnelsen att hon sjelf var en fattig handtverkares
dotter hade verkat för ögonblicket, men långt ifrån ej sedan.
Den snarare verkade motsatsen. Det stackars fåret, som
måste klättra från sten till sten för att nå bergspetsen, fruktar
beständigt att falla. Stengeten, som är född deruppe,
fruktar det icke, utan gör språng, som fåret aldrig skulle våga.
Emma hade tillfälle att hjelpa och underlätta sin mors
bekymmer. Majorskan mottog dessa välmenta gåfvor aldrig
utan att djupt känna sin förnedrkig all nödgas stå i en slags
tacksamhetsskuld till en simpel bleckslagare. De gladde
henne icke, den stackars modren.
De goda stadsboerne kunde icke heller låta bli att, så
ofia tillfälle gafs, såra henne. När borgmästarinnan gjorde
visit berättade hon en passant, att hon låtit göra sig en
pap-gojbur hos majorskans måg; rådmanskan Svan hade mött
»bleckslagaren», majorskans måg, på galan, och
poslinspektorskan hade sett den lilla söta fru Erman sjelf i boden
säljande en tratt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
