Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Det Norske Bondeliv.” Till taflor af Tidemand. Af H. Bjurstén. (Med 2:ne lithogr.) - I. Börnene paa Sæteren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nen, att han vill söka uppmuntra den inhemska konsten och
att de måhända i Oscarshall skola se ett tempel för smaken
och skönheten, som i sådana produkter skall uppblomstra
inom deras fädernesland.
»Norsk Bondeliv» är en cyklus af 10 taflor af Adolph
Tidemand. Det är den första och den sista af dessa taflor,
som läsaren i de båda bifogade plancherna har för ögat.
I »Bömen paa Seeteren» se vi tvenne barn, en gosse och
en flicka, vallande sin hjord bland fjellarne. Det är första
början af deras bekantskap; den unga flickan sysselsätter sig
med något handarbete, medan hon småleende lyssnar till
tonerna af gossens lur. Kreaturen synas på något afslånd lugnt
beta i gräset, under det likväl tvenne getter lägrat sig helt
nära den unga flickans plats.
Strax intill ligger Saeteren, en liten byggnad både för
boskapen och deras vaktare. Liksom herdefolket i södern,
tyrolarne, hafva norrmännen den seden att drifva sin boskap
i vall bland de väldiga fjellskogarne, hvilkas bete tillhör
ingen, emedan det tillhör alla. Men det blir då nödvändigt,
att vid de bästa betesplatserna uppföra små byggnader, der
boskapen och deras vårdare kunna tillbringa nätterna, eller
söka sig ett skydd under ett hotande oväder.
Sådane byggnader kallas i Tyrolen Sennenhutten, i Norge
heta de Saeterer. Det är som vi nämnde en sådan
Saeter-byggd, som utgör scenen för den första af Tidemands
ofvan-nämnda taflor.
Den gosse och den flicka, som målarens pensel
framställer på denna grund, äro ännu obekanta med verlden och
dess villor. Enkla och okonstlade barn af naturen, skola de
icke heller framdeles underkastas inflytelsen af denna verld,
der flärden, fåfängan och dårskaperna i så hög grad göra sig
gällande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
