Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Det Norske Bondeliv.” Till taflor af Tidemand. Af H. Bjurstén. (Med 2:ne lithogr.) - II. De eensomme Gamle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De Skud maa fra Stammen skilles ad —
Thi den skal hentörres alene,
Den bärer ei meer paa Jord noget Blad
Affaldne ere dens Grene.
Det veed vel de Tvende, og takke sin Gud,
Som gav dera at leve saramen
Til begge de slukkes af Alder ud
Og enes i Livets Amen.
Ei sidde de ene i Alderdomskrog:
Hos dem er jo alle Minder,
Og aaben for dem er den hellige Bog
Hvoraf al Tröst jo oprinder.
De läse deri om den Saligheds Fred
Som venler bag Döden, den blide —
Et Gienskin derfra alt sänker sig ned
Paa deres Hoveder hvide.
Snart däkker dem Hjemmets Fjeldgrund vel,
Deres Liv var dens Billed og Tale:
Saa eensomt og haardt som Norges Fjeld,
Saa rigt *og saa dybt som dets Dale.
H. B—n.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
