Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Planetsystemet, efler Prof. Hanstéen, af A. H. Fock (Med planch)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jordens afstånd från solen. För att kunna göra sig en
någorlunda klar föreställning om dessa afstånd, ihågkomma vi
till en början, att ljuset har den största af oss kända
hastighet. Det behöfver blott l£ sekund för alt röra sig från
månen till jorden; inom 1 sekund hinner det alt
tillrygga-lägga en väg, nära 8 gånger större än jordens omkrels; och
från solen till jorden använder det 8 minuter och 13
sekunder. Men för alt gå från den omnämnda sljernan i svanen
till solen behöfver ljuset en lid af 9^, och från sljernan i
lyran 12 år. Dessa äro det oaktadt de närmasle, och
af-stånden till vintergatans sljernor äro förmodligen 100 ja
looo gånger större, så att deras ljus för alt hinna till oss
använder 1200 till 12,000 år. Om alltså en sådan stjerna
plötsligen försvunne, skulle den det oakladt äfven efter detta
försvinnande synas af oss på jorden i flera hundrade eller
tusende år, nemligen ända tills den sista, från stjernan vid
dess slocknande utgångna, ljusparlikeln uppnådde jorden. Yi
kunna således inse, all till följe af dessa sljernors oerhördt
stora afstånd, måste deras rörelser, ehuru absolut ganska
betydliga, likväl från jorden synas helt små. Alla
fixstjer-norna äro, liksom vår sol, sjel(lysande kroppar.
Men det finnes äfven andra himlakroppar, som förändra
sina lägen mellan fixsljernorna; de kallas derföre planeter
eller irrstjernor. Betraktar man dessa genom en betydligt
förstorande kikare, så ser man en rund lysande skifva eller
kula, med märkbar utsträckning, hvaremot fixstjemorna, till
följe af deras stora afstånd, betraktade genom äfven det
starkaste teleskop, visa sig endasl såsom lysande punkter. Alla
planeter röra sig, likasom vår jord, omkring solen i banor,
hvilka blott obetydligt afvika från cirkelformen. Bland dessa äro
två, hvilkas banor äro mindre än jordens, och hvilka således v
ligga närmare solen; de kallas de inre eller nedre planeterna,
alla de öfriga kallas öfre eller ytlre, emedan deras banor
ligga utanför jordbanan. Alt de äro mörka klot, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
